Sura 49: Kamrarna

O I som tron! afgören ej något, innan Gud och Hans sändebud hafva tillåtit det, och frukten Gud, ty Gud hör och vet allt.

I, som tron, förekommen ej Gud och hans apostel, utan frukten Gud! Gud är förvisso den Hörande, den Vetande.

TROENDE! Pocka inte på uppmärksamhet för egen del, när ni står inför Gud och Hans Sändebud, men frukta Gud! Gud hör allt, vet allt!

O, J som tron! J mågen ej gå i förväg för Gud och Hans sändebud; men frukter Gud; ty Gud är hörande, vetande.

O I som tron! höjen icke edre röster öfver profetens, och talen ej så högt till honom, som I talen till hvarandra, att icke edra gerningar fruktlösa varda, utan att I anen det.

I, som tron, höjen ej edra röster över profetens och talen ej så högljutt till honom som då I talen med varandra, att edra gärningar ej må varda förspillda, utan att I märken det!

Troende! Dränk inte med era röster Profetens ord och höj inte rösten när ni talar till honom, som ni gör sinsemellan; annars kan det [goda] ni gör gå om intet utan att ni förstår [vad som sker]!

O, J som tron! J mågen ej höja edra röster öfver profetens röst, eller vara högljudde i tal till honom, liksom J ären högljudde i tal till hvarandra, att ej edra verk må blifva fåfänga, och J ej märken det.

De som tala tyst inför Guds sändebud, äro de, hvilkas hjertan Gud har invant till gudsfruktan. De få förlåtelse och en stor lön.

De, som sänka sina röster inför Guds apostel, dessa äro förvisso de, vilkas hjärtan Gud prövat i fråga om gudaktighet; de skola få förlåtelse och stor lön.

De som sänker rösten i Sändebudets närvaro är de vars hjärtan Gud har gjort redo för gudsfruktan; för dem finns förlåtelse och en rik belöning.

Sannerligen, de som sänka sina röster inför Guds sändebud, desse äro de hvilkas hjertan Gud öppnat för Gudsfruktan: de skola få tillgift och en stor belöning.

De som ropa på dig, då du är inne i kamrarne, äro till störste delen oförståndige.

De flesta av dem, som kalla dig ut ur de inre kamrarna, hava förvisso intet förstånd.

De flesta av dem som högljutt kallar på dig, när du [Muhammad] befinner dig i de inre rummen, är människor som inte tänker sig för.

Sannerligen, de som kalla dig utanför de inre rummen, de fleste af dem förstå icke.

Om de tåligt väntade, till dess att du ginge ut till dem, så vore det bäst för dem. Men Gud är förlåtande, barmhertig.

Och om de gåve sig till tåls, tills du kommer ut till dem, så vore det bättre för dem; ja, Gud är överseende och barmhärtig.

Det vore bäst för dem om de gav sig till tåls tills du kommer ut till dem, men Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

Om de hade tålamod tills du utkommer till dem, visserligen vore det bättre för dem; men Gud är benägen att öfverse, barmhertig.

O I som tron! om någon elak man för nyheter till Eder, så utforsken saken noga, så att I icke genom okunnighet förorätten andre, och snart kommen att ångra hvad I gjort hafven.

I, som tron, om det kommer en ogudaktig människa till eder med ett budskap, så skaffen eder upplysning, att I icke av okunnighet mån tillfoga människor ont och så fån ångra vad I gjort!

TROENDE! Om en människa som inte åtnjuter stadgat rykte [för tillförlitlighet] kommer till er med en upplysning, försök då reda ut [vad som är sanning], så att ni inte utan att inse det tillfogar [andra] skada och sedan måste ångra vad ni gjort.

O, J som tron! om en skälm kommer till eder med en berättelse, upplyser eder om sanningen, att J ej mågen göra ondt åt folk af okunnighet, och sedan blifva ångerfulle öfver hvad J gjort.

Veten, att I hafven Guds apostel ibland Eder. Om han gåfve efter för Eder i många ting, så skullen I säkert komma i svårigheter. Men Gud har gjort tron kär för Eder och gifvit åt den företrädet i edra hjertan. Han har ock ingifvit Eder ovilja för otro, elakhet och olydnad. Sådane äro de, som äro stadde på den rätte vägen,

Och veten, att Guds apostel är ibland eder! Om han skulle lyda eder i många stycken, så skullen I råka illa ut, men Gud har gjort tron kär för eder och förhärligat den i edra hjärtan. Han har ock gjort otron, ogudaktigheten och överträdelsen motbjudande för eder; dessa äro de rättsinnade

Och tänk på att det är Guds Sändebud ni har mitt ibland er; om han var gång ni lägger fram ett problem lyssnade till era [åsikter], kunde det vålla er svårigheter. Men Gud har gjort tron dyrbar för er och visat era hjärtan dess skönhet och Han har ingjutit i er avsky mot förnekandet av sanningen och mot all synd och olydnad. De [som beskrivs på detta sätt] är de som följer den raka vägen

Och veter att ibland eder är Guds apostel, om han skulle hörsamma eder i många saker, visserligen skullen J begå brott; men Gud har ingifvit eder kärlek till tron och förskönat henne i edra hjertan, och har ingifvit eder afsky för otron och brottet och olydnaden: desse äro de som gå den rätta vägen:

genom Guds nåd och godhet. Gud är allvetande, allvis.

Till följd av Guds ynnest och nåd; ja, Gud är den Vetande, den Vise.

tack vare Guds nåd och Hans godhet; Gud är allvetande, vis.

Genom Guds godhet och nåd; och Gud är vetande, vis.

Om två härar af troende bekriga hvarandra, så stiften fred emellan dem. Om en af dem våldför den andre, så bekrigen den våldförande, till dess att han återvänder till Guds bud. När han har gjort detta, så stiften fred emellan dem enligt billighet, och varen rättvise, ty Gud älskar de rättvise.

Och om två partier av de rättrogna råka i strid, så ställen till rätta emellan dem, och om det ena förfördelar det andra, så bekämpen det parti, som förfördelar, tills det fogar sig efter Guds bud, och om det fogar sig därefter, så ställen då opartiskt till rätta emellan dem och iakttagen rättvisa! Gud älskar förvisso dem, som iakttaga rättvisa.

Om två grupper av troende skulle råka i delo med varandra, försök då mäkla fred mellan dem, men om den ena [gruppen] grovt kränker den andras rätt, ingrip då mot de skyldiga tills de fogar sig efter Guds bud; och, om de fogar sig, medla då mellan dem båda med rättvisa och opartiskhet. Gud älskar de opartiska.

Och om tvenne delar af de rättrogne råkat i strid med hvarandra, stifter då fred emellan dem båda; men om den ena af dem begår våld emot den andra, strider då emot den som begår våldet, tills de återvända till Guds föreskrift: och om de återvända, stifter då fred emellan dem båda, med rättrådighet, och handler rättvist; ty Gud älskar dem som äro rättvise.

De troende äro ju bröder; stiften derföre fred emellan edre bröder, och frukten Gud, så att I fån barmhertighet.

De rättrogna äro ju bröder; ställen alltså till rätta mellan edra bröder och frukten Gud, för den händelse I månden röna barmhärtighet!

De troende är bröder. Försona därför två bröder [som är oense] och frukta Gud - kanske skall ni erfara barmhärtighet.

Sannerligen äro de rättrogne bröder, stifter alltså fred emellan edra bröder; och frukter Gud på det J mågen få förbarmande.

O I som tron! hvarken männer eller qvinnor må drifva gyckel med andre männer och qvinnor, som kanhända äro bättre än de sjelfve. Förtalen ej heller hvarandra och gifven ej hvarandra öknamn. Illa är det att kallas elak, sedan man bekänt sig till tron. Den som ej afhåller sig härifrån, är syndare.

I, som tron, män må ej håna andra män — det kan hända, att dessa äro förmer än de — ej heller kvinnor andra kvinnor — det kan hända, att dessa äro förmer än de. Baktalen ej varandra och given ej varandra öknamn! Ogudaktighet, sedan man antagit tron, är ett olycksaligt namn, och de, som icke omvända sig, dessa äro de orättfärdiga.

TROENDE! Män skall inte göra narr av andra män - det kan hända att de som de gör narr av är bättre än de själva. Och kvinnor skall inte göra narr av andra kvinnor - det kan hända att de som de gör narr av är bättre än de själva. Och förtala inte varandra och ge inte varandra skamliga öknamn; det är gement, troende emellan, att använda öknamn som leder tanken till synd och lastbarhet, och de som [beter sig så och] inte ångrar det gör sig skyldiga till en svår orätt.

O, J som tron! män må ej drifva gäck. med andra män, som kanhända äro bättre än de sjelfve, ej heller qvinnor med andra qvinnor, hvilka kanhända äro bättre än de sjelfva: icke heller mågen J smäda hvarandra, eller gifva hvarandra öknamn: elakt är namnet af gudlös sedan man omfattat tron; och de som icke ångra sig, de äro de orättfärdige.

O I som tron! vakten Eder att ofta hysa misstankar; ty somlige misstankar äro synder. Spejen ej på hvarandra och baktalen ej hvarandra. Skulle väl någon af Eder tycka om att äta sin döde broders kött? Nej! I skolen vämjas dervid. Men frukten Gud, ty Gud är förlåtande, barmhertig.

I, som tron, undviken för många förmodanden! Vissa förmodanden äro förvisso synd. Spioneren icke! Icke heller må den ene förtala den andre. Tycker väl någon av eder om att äta sin broders kött, när han är död? Det skullen I nog avsky. Och frukten Gud! Gud är förvisso misskundsam och barmhärtig.

Troende! Undvik i möjligaste mån att göra lösa antaganden [och förmoda det ena och det andra om varandra]; det kan ligga synd i sådana antaganden. Och spionera inte på varandra och tala inte illa om andra bakom deras rygg. [Eller] skulle någon av er vilja äta sin döde broders kött? Nej, den [tanken] skulle ni finna vämjelig! Och frukta Gud! I Sin barmhärtighet går Gud den ångerfulle till mötes!

O, J som tron! undflyr med omsorg all misstanke, sannerligen är mången misstanke en synd. J mågen ej heller nyfiket speja; ej heller tala illa den ene om den andre i dess frånvaro: skulle väl någon af eder älska att äta sin döda broders kött? visserligen skullen J fasa derföre: och fruk- ter Gud; ty Gud är förlåtande, barnihertig.

O menniskor! vi hafva skapat Eder af endast en man och en qvinna, samt delat Eder i folk och stammar, så att I skullen igenkänna hvarandra. Hos Gud är den gudfruktigaste ibland Eder den mest ansedde af Eder. — Gud är sannerligen allvetande, allvis.

Människor, vi hava förvisso skapat eder av man och kvinna och indelat eder i folk och stammar, för att I skolen känna varandra. Den förnämste av eder inför Gud är den gudfruktigaste bland eder; Gud är förvisso den Vetande, den Insiktsfulle.

Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har samlat er i folk och stammar för att ni skall lära känna varandra. Inför Gud är den av er den bäste vars gudsfruktan är djupast. Gud vet allt, är underrättad om allt.

O, menniskor! sannerligen hafva vi skapat eder af en man och en qvinna, och fördelat eder i större och mindre stammar, att J mågen igenkänna hvarandra. Den värdigaste af eder inför Gud är, i sanning, den mest gudfruktige ibland eder: visserligen är Gud vis, väl underrättad.

Beduinerne säga: "vi tro." Säg: "I tron icke, utan sägen: vi äro muslimin (underkasta oss Guds vilja), ty ännu har tron icke inträngt i edra hjertan. Men om I lyden Gud och Hans apostel, så skall Gud ej afpruta något på edra gerningars lön, ty Gud är förlåtande, barmhertig."

Beduinerna säga: »Vi tro«; säg: »I haven icke antagit tron, utan sägen: “Vi hava antagit Islam”, ty tron har ännu icke vunnit insteg i edra hjärtan, men om I lyden Gud och hans apostel, skall han ej låta eder få något avdrag på lönen för edra gärningar. Gud är förvisso överseende och barmhärtig.«

ÖKENARABERNA säger: ”Vi har blivit troende.” Svara [dem, Muhammad]: ”[Ännu] än ni inte troende – säg hellre: 'Vi har underkastat oss Guds vilja'! Ännu har inte [sann] tro vunnit insteg i era hjärtan. Men om ni [med ärligt uppsåt] lyder Gud och Hans Sändebud skall Han inte låta er gå miste om någon del av [lönen för] era handlingar; Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.”

Öcknens Araber säga: vi hafva trott; svara: J hafven ej trott, men J sägen: vi hafva antagit Islam, ty tron har ännu ej inkommit i edra hjertan; men om J åtlyden Gud och Hans sändebud, skall Han ej förringa för eder något af edra verk; ty Gud är benägen att öfverse, barmhertig.

De sant troende äro de, som tro på Gud och Hans sändebud och sedan icke tvifla, samt med lif och gods strida för Guds sak. Desse äro de rättskaffne.

De rättrogna äro blott de, som antagit tron på Gud och hans apostel och sedan ej tvivlat, utan våga sina ägodelar och sitt liv för Guds sak; dessa äro de sannfärdiga.

Inga andra än de som tror på Gud och Hans Sändebud och som inte vacklar i tron och de som kämpar för Guds sak med sina ägodelar och med livet som insats är [verkliga] troende; det är de som är uppriktiga [i sin bekännelse av tron].

De rättrogne äro blott de som trott på Gud och Hans sändebud, och sedan ej tviflat och som användt sina ägodelar och sina personer i kampen för Guds sak: desse äro de sannfärdige.

Säg: "viljen I undervisa Gud om eder religion?" Men Gud vet allt, som finnes i himlarne och på jorden, ty Gud är allvetande.

Säg: »Skolen I undervisa Gud om eder religion, då Gud vet vad som finnes i himlarna och vad som finnes på jorden? Ja, Gud är allvetande.«

Säg: "Vill ni underrätta Gud om [beskaffenheten av] er tro, fastän det är Gud som känner allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär? Gud har vetskap om allt!"

Säg: skolen J underrätta Gud om eder lära? Men Gud vet hvad som är i himlarne och på jorden; ty Gud är all vetande.

De anse det som en välgerning emot dig, att de hafva antagit Islâm. Säg: "föreviten mig ej edert antagande af Islâm. Det är Gud, som I hafven att tacka för det att Han har ledt Eder till tron; erkännen det, om I ären sannfärdige."

De räkna sig till godo inför dig, att de antagit Islam; säg: »Räknen eder ej till godo inför mig, att I antagit Islam! Nej, Gud räknar sig till godo inför eder, att han väglett eder till tron, om I ären sannfärdiga.«

De [tror att de] har gett dig något [Muhammad] när de underkastade sig Guds vilja. Säg: "Er underkastelse under Guds vilja är inte en gåva till mig; nej, det är en Guds välgärning mot er att Han har velat leda er till tron - om er bekännelse är sann."

De förevita dig att de bekänt Islam. Säg: J mågen ej förevita mig att J antagit Islam: nej, men Gud är missnöjd med eder, att Han vägledt eder till tron, om J ären sannfärdige.

Sannerligen, Gud känner alla himlarnes och jordens hemligheter, och Gud ser hvad I gören.

Gud känner förvisso det fördolda i himlarna och på jorden; ja, Gud ser vad I gören.

Gud känner himlarnas och jordens dolda verklighet - och Gud ser allt vad ni gör.

Sannerligen känner Gud himlarnes och jordens hemlighet; och Gud åskådar hvad J gören.