Sura 66: Förbudet

O profet! hvi skall du, till dina hustrurs välbehag, anse det för förbjudet, som Gud har tillåtit dig? Gud är förlåtande, barmhertig.

Profet, vadan förbjuder du vad Gud tillåter dig och söker vinna dina hustrurs välbehag? Ja, Gud är överseende och barmhärtig.

PROFET! Varför pålägger du [dig själv] - i en önskan att vara dina hustrur till lags - förbud mot det som Gud har förklarat tillåtet för dig? Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

O, profet! hvarföre förbjuder du [dig] hvad Gud tillåtit dig, af begär att behaga dina hustrur? Gud är benägen att öfverse, barmhertig.

Gud har (efter din ed, att ej vidare umgås med Maria) föreskrifvit Eder, att genom en bot lösa Eder ifrån edre eder. Gud är eder Herre och Han är allvetande, allvis.

Gud har föreskrivit eder sättet för lösandet av edra eder, och Gud är eder skyddsherre; ja, han är den Vetande, den Vise.

Gud har tillåtit er att frångå eder [vars innehåll strider mot lag och rätt] och att plikta för detta. Gud är er Beskyddare och Han är den Allvetande, den Allvise.

Redan har Gud bestämdt tillåtit eder att lösa edra eder; och Gud är eder Herre; och Han är den Vetande, den Vise.

Då profeten hade hemligen omtalat för en af sina hustrur (Hafsa) en nyss timad händelse, och hon utspridde den, så, sedan Gud hade meddelat profeten detta, nämnde han en del deraf åt henne, men utelemnade en del. När han omtalade detta för henne, frågade hon: "hvem har sagt dig detta?" Han svarade: "Gud, den Allvetande, den Kunnige har sagt mig det."

När profeten meddelade en av sina hustrur en tilldragelse i förtroende och hon talade om den och Gud upplyste honom därom, förehöll han henne en del och bortsåg från en del därav, och när han talade om det för henne, sade hon: »Vem har talat om detta för dig?« och han svarade: »Den Vetande, den Insiktsfulle har talat om det för mig.«

Det hände att Profeten i förtroende berättade något för en av sina hustrur och hon förde det vidare; när Gud lät honom veta detta nämnde han något om det [till andra] men undanhöll [en del]. Då han sade det till henne frågade hon: "Vem har låtit dig veta det?" - och han svarade: "Han som vet allt, är underrättad om allt, har låtit mig veta det."

Då profeten gjorde en af sina hustrur förtroende om en tilldragelse; och när hon berättat den, och Gud uppenbarat det för honom, underrättade han [henne] om en del af det [hon sagt], och afhöll sig från att [vidröra] en del. Men då han förtäljt henne det, sade hon: hvem har underrättat dig om detta? Han svarade: den Vetande, den Kunnige, har gifvit mig [om allt] underrättelse.

Om I begge (Hafsa och Aïscha) omvänden Eder i ånger till Gud — ty edra hjertan hafva kommit på villovägar — så skall Gud förlåta Eder. Men sammansvärjen I Eder emot honom, så är Gud hans beskyddare och Gabriel och hvarje rättskaffens man ibland de troende. Änglarne skola också efter detta varda hans hjelpare.

Om I båda omvänden eder till Gud, så hava ju edra hjärtan sviktat, men om I hjälpen varandra mot honom, så är Gud förvisso hans skyddsherre, liksom även Gabriel och de rättfärdiga bland de rättrogna, och dessutom äro änglarna honom behjälpliga.

[Det är bäst för er båda] att ni vänder åter till Gud i ånger över [ert handlingssätt], eftersom era hjärtan har avvikit [från pliktens väg]! Om ni gör gemensam sak mot honom [bör ni veta att] Gud är hans Beskyddare och att därför också Gabriel och de främsta bland de troende och [alla] änglar står vid hans sida.

Om J båda blifven omvände till Gud — ty redan hafva edra hjertan afvikit — [är det väl]; men om J biträden hvarandra emot honom, sannerligen är Gud hans beskyddare och Gabriel och den rättsinnade bland de rättrogne; och englarne äro dessutom [hans] biståndare.

Om han skiljer sig ifrån Eder, så kan det hända, att Gud gifver honom i edert ställe hustrur, som äro bättre än I, sanna muslimin, troende, undergifna, ångrande, fastande, såväl förut gifta, som jungfrur.

Det kan hända, att hans Herre, om han skiljer sig från eder, i stället giver honom hustrur, som äro bättre än I, Gud undergivna, rättrogna, andaktsfulla, botfärdiga, gudfruktiga och uthålliga i fasta, vare sig förut gifta eller jungfrur.

Om [Profeten] skulle förskjuta er skänker honom kanske hans Herre bättre hustrur än ni - kvinnor som underkastar sig Guds vilja, sanna troende, ödmjuka inför Gud, som ångrar [sina synder] och troget tillber sin Herre, och som ständigt går [Guds ärenden] - förut gifta eller ungmör.

Kanhända om han förskjuter eder, att hans Herre må gifva honom istället hustrur bättre än J, Gudi undergifna, rättrogna, lydiga, ångerfulla, gudfruktiga, noggranna med fastan, [både] sådana som varit ägtade och mör.

O I som tron! vakten Eder sjelfve och edra familjer för den eld, hvars bränsle är menniskor och stenar (afgudabeläten). Till vaktare öfver dem äro satte stränge och förfärlige änglar, som icke sätta sig emot det, som Gud befaller dem, utan fullgöra hvad som bjudes dem.

I, som tron, bevaren eder själva och edra anhöriga för en eld, vars bränsle består av människor och stenar och som skötes av stränga och grymma änglar, vilka ej äro olydiga mot Gud i fråga om vad han befaller dem, utan uträtta vad de få sig ålagt!

TROENDE! För er egen skull och för deras som står er nära bör ni frukta den Eld som har människor och stenar till bränsle, och som mäktiga och stränga änglar [vakar över, änglar] som aldrig brister i lydnad för Gud, vad Han än befaller dem, och som utför allt som åläggs dem.

O, J som tron! bevarer edra själar och edra slägter för en eld hvars bränsle är menniskor och stenar, hvaröfver [vaka] englar, hårde, förfärlige, som ej äro olydige mot Gud i hvad Han befaller dem, utan verkställa hvad de blifva befallde.

O I otrogne! söken ej att ursäkta Eder på den dagen. I skolen endast lönas efter edra gerningar.

I, som ären otrogna, kommen ej med edra ursäkter den dagen! I skolen blott få edra gärningars lön.

"Urskulda er inte denna Dag, ni envisa förnekare av sanningen! Ni skall lönas enbart för det som ni gjorde [i livet]."

O, J som ären otrogne! J mågen ej urskulda eder i dag, J skolen blott lönas för hvad J arbetaden.

O I som tron! vänden Eder till Gud med en uppriktig ånger, så skall eder Herre förlåta Eder edra missgerningar och införa Eder i lustgårdar, vattnade af rinnande bäckar, en dag, då Gud ej skall utskämma, hvarken profeten eller dem, som hafva trott med honom. Deras ljus skall skynda framför dem och på deras högra sida. De skola säga: "o vår Herre! gör vårt ljus fullkomligt och förlåt oss, ty du är allsmäktig."

I, som tron, omvänden eder till Gud i uppriktig ånger! Det kan hända, att eder Herre utplånar edra missgärningar från eder och låter eder komma in i lustgårdar, genomflutna av bäckar, den dag, då Gud ej låter profeten och dem, som tro jämte honom, komma på skam, där deras ljus svävar framför och till höger om dem. De skola säga: »Herre, gör vårt ljus fullkomligt och förlåt oss! Du är förvisso allsmäktig.«

Troende! Vänd er i uppriktig ånger [över era synder] till Gud! Kanske skall er Herre ur er [bok] utplåna era dåliga handlingar och föra er till lustgårdar, vattnade av bäckar, den Dag då Gud inte låter skam komma vid Profeten och dem som följde honom i tron - ljuset [av deras tro och deras goda handlingar] skall lysa framför dem och till höger om dem [och] de ber: "Herre, låt vårt ljus lysa allt klarare och förlåt oss våra synder! Du har allt i Din makt!"

O, J som tron! omvänder eder till Gud med en upprigtig ånger, kanhända att eder Herre må aftvå från eder edra synder, och införa eder lustgårdar hvarigenom floder löpa, på en dag Gud ej skall förnedra profeten och dem som med honom trott, [och] deras ljus skola hasta framför dem och vid deras högra sidor. De skola säga: o, Herre! fullkomna åt oss vårt ljus, och skänk oss tillgift; ty Du är allsmägtig.

O profet! bekriga de otrogne och hycklarne och skona dem ej. Deras hem varder helvetet, och den boningen är hemsk. —

Profet, bekämpa de otrogna och de tvehågsna och var sträng emot dem, ty deras hemvist varder helvetet. Ja, vilket olycksaligt mål!

PROFET! Kämpa outtröttligt mot förnekarna av sanningen och mot hycklarna och visa dig omutligt sträng mot dem; Elden är deras slutliga hemvist - detta eländiga mål!

O, profet! bekämpa de otrogne och skrymtarne, och förfar strängt med dem: deras hemvist blifver helvitet; och bedröfligt är samlingsstället.

Gud framställer till varnagel för de otrogne Noachs hustru och Lots hustru. Begge voro de gifta med två af våre rättfärdige tjenare, som de båda bedrogo. Deras männer kunde ej alls hjelpa dem emot Gud, utan det skall sägas till dem: "gån in i elden med de andre."

Gud anför Noas hustru och Lots hustru som exempel för dem, som äro otrogna. Båda tillhörde tvenne rättfärdiga män bland våra tjänare, och båda bedrogo dem, och därför kunde de ej hjälpa dem det ringaste mot Gud; utan man skall säga till dem båda: »Gån in i elden jämte alla de andra!«

Gud har utpekat Noas hustru och Lots hustru som varnande exempel för dem som framhärdar i att förneka sanningen; deras män var två av Våra rättfärdiga tjänare och de svek dem. Men [männen] kunde inte skydda dem mot Guds [straff] och [på Domens dag] skall de få höra dessa ord: "Gå in i Elden med de [övriga fördömda]!"

Gud framställer till exempel åt dem som icke tro Noachs hustru, och Lots hustru: båda voro de under tvenne tjenare af våra rättfärdige tjenare, och de bedrogo begge: derföre voro de dem ej till ringaste gagn hos Gud: och det skall sägas [dem]: inträder i elden, med dem som [dit] inträda.

För de troende har Gud framstält till föredöme Faraos hustru. Hon sade ju: "bygg åt mig, min Herre! hos dig i paradiset en boning, och fräls mig ifrån Farao och hans gerningar, och fräls mig ifrån det syndiga folket."

Och Gud anför Faraos hustru som exempel för dem, som tro, när hon sade: »Herre, bygg mig ett hus hos dig i paradiset, fräls mig från Farao och hans verk och fräls mig från de orättfärdiga människorna!«

Och som ett [efterföljansvärt] exempel för de troende har Gud framhållit Faraos hustru, som bad: "Herre! Bygg en boning åt mig i paradiset i Din närhet och skydda mig mot Farao och allt [det onda] han har gjort och skydda mig mot alla dem som ständigt begår orätt!"

Och Gud framställer till exempel åt dem som tro, Pharaos hustru, då hon sade: o, Herre! bygg mig ett hus hos Dig i paradiset, och frälsa mig från Pharao och hans verk, och frälsa mig från de orättfärdiga menniskorna.

Så ock Maria, Imrâns dotter, som bevarade sin oskuld. Vi inblåste uti hennes lif något af vår ande. Hon trodde på sin Herres ord och på Hans skrifter, samt var en from menniska.

Så ock Maria, Imrans dotter, som bevarade sin kyskhet och i vilken vi inblåste vår ande, som trodde på sin Herres ord och skrifter och hörde till de andaktsfulla.

Ännu ett exempel har de i Maria, `Imrans dotter; Hon bevarade sin oskuld och Vi andades in i [hennes kropp] något av Vår ande. Hon trodde på sin Herres ord och på Hans uppenbarelser och hon var en av dem som ödmjukt böjer sig under Hans vilja.

Och Maria, Amrans dotter, som bevarade sin jungfrudom, och i hvilken vi inblåste af vår ande, och som trodde på sin Herras ord och Hans Skrifter, och var af de andäktiga.