وَٱلطُّورِ١
Jag svär vid Sinai,
Vid berget,
VID SINAI berg!
Vid berget,
سُوْرَةُ الطُّوْرِ · At-Tur · The Mount · 49 verser
Öppna i läsaren (ljud, inställningar, sök)Jag svär vid Sinai,
Vid berget,
VID SINAI berg!
Vid berget,
vid en bok, som står skrifven
Vid en skrift, tecknad
Vid [den heliga] Skriften,
Och boken skrifven,
på utbredt pargament (Torâ),
På utbrett pergament,
nedtecknad på öppna ark!
På upprulladt pergament,
vid huset (Ka'ba), till hvilket man valfärdar,
Vid det mångbesökta templet,
Vid Helgedomen, ständigt fylld av besökare!
Och det befolkade huset,
vid himmelens höga tak
Vid det högvälvda taket
Vid [himlens] höga valv!
Och det upphöjda taket,
och vid det svallande hafvet,
Och det svallande havet!
Vid havet och dånet [av dess bränningar]!
Och det svällande hafvet,
att din Herres straffdom är i antågande,
Din Herres straff kommer sannerligen;
DIN Herres straff skall helt visst bli verklighet;
Sannerligen skall din Herres straff inträffa:
hvilken ingen kan afvärja.
Ingen kan avvända det.
ingen kan hindra det!
Ingen skall hämma det;
På den dagen, på hvilken himmelen skall skakad vackla,
Den dag, då himmelen vacklar av och an
[Det skall bli verklighet] den Dag då himlen skälver i ett häftigt skalv
En dag himmelen skall häftigt darra,
och på hvilken bergen skola sätta sig i rörelse och gå,
Och bergen plötsligt flyttas,
och bergen sätter sig i rörelse.
Och bergen skyndsamt gå:
på den dagen ve lögnarne,
Ve den dagen dem, som hålla sanning för lögn,
Förlorade denna Dag är de som kallade allt för lögn,
Ve den dagen dem som anklagat Guds sändebud för lögn,
som skämtande leka!
Som skalkas i fåvitsko,
de som roade sig med tomt prat [och glömde evigheten];
Som funnit nöje uti att fördjupa sig i fåfänga tvister!
En dag skola de våldsamt kastas i helveteselden.
Den dag, då de plötsligt vräkas i helvetets eld!
den Dag då de skall störtas ned i helvetets eld och [en röst säger:]
En dag de skola våldsamt drifvas till helvitets eld; och dem skall sägas:
Man säger till dem: "detta här är den eld, som I förnekaden.
»Detta är den eld, som I höllen för lögn.
"Detta är Elden som ni förnekade;
Detta är den eld som J ansågen för lögn:
Hvad! är väl detta bedrägeri, eller kunnen I icke se?
Är detta trolldom, eller kunnen I ej se?
¤r den en synvilla? Eller är er syn i olag
Är detta månne bländverk, eller sen J icke?
Ingån uti den. Varen tålige eller icke, det är detsamma för Eder; I skolen sannerligen lönas för edra gerningar."
Stekens däri! Och varen tåliga eller icke! Det är likgiltigt för eder. I skolen blott få edra gärningars lön.«
Känn hur dess lågor bränner er! Vare sig ni uthärdar det eller inte, förändrar det ingenting för er; detta är den rätta lönen för era handlingar."
Går in att deri brännas; lika är för eder antingen J tåligt liden eller J ej ären tålige: J skolen blott lönas för hvad J arbetaden.
De gudfruktige deremot skola bo i lustgårdar, njutande allköns sällhet,
De gudfruktiga skola förvisso ingå i lustgårdar och salighet,
De gudfruktiga skall [den Dagen] vila lyckliga i lustgårdar,
Men de gudfruktige, ibland lustgårdar och njutningar,
fröjdande sig öfver det, som deras Herre har beskärt dem, och deras Herre bevarar dem för helvetets pina.
Fägnande sig åt vad deras Herre giver dem, och deras Herre skall förskona dem från avgrundseldens pina.
där de gläder sig åt allt det som deras Herre har skänkt dem och över att Han har skonat dem från helvetets straff.
Skola fröjda sig öfver hvad deras Herre gifvit dem och deras Herre bevarar dem från helvitets pina: och dem skall sägas:
"Äten och dricken till eder helsa för edra gerningars skull."
»Äten och dricken efter behag till lön för vad I gjorden!«
[Och änglarna skall uppmana dem:] "Ät och drick av hjärtans lust; [detta är belöningen] för era handlingar!"
Åter och dricker utan olägenhet, för det J arbetaden:
De skola hvila på bäddar, lagde i rader, och vi skola gifva dem till makar jungfrur med stora, svarta ögon.
De få vila på troner, ställda i rader, och vi skola förmäla dem med mörkögda tärnor.
[De sitter] stödda [av kuddar] på högsäten, ordnade i rader [mitt emot varandra]. Och Vi skall ge dem mörkögda, oskuldsfulla unga kvinnor som sällskap.
Hvilande på iordningställda throner; och vi skola gifva dem till ägta sköna jungfrur med stora svarta ögon.
Dem som tro, och hvilkas barn följt dem i deras tro, skola vi förena med sina barn, och icke afpruta något alls på deras gerningars lön. Hvarje man är gislan för hvad han har gjort.
Ja, dem, som tro och vilkas efterkommande följa dem i tron, skola vi förena med deras efterkommande, och vi skola icke det minsta förringa deras gärningar — varje människa är satt i pant för vad hon begått —
Vi skall låta deras efterkommande som följde dem i tron förena sig med dem utan att förminska något av deras egna förtjänster. Men var och en är ansvarig för sina handlingar.
Och de som tro och hvilkas afkomlingar följa dem i tron, dem skola vi förena med deras afkomlingar, och vi skola ej det minsta förringa deras verk hvarje menniska är pantförskrifven — för hvad hon förvärfvar —
Vi skola gifva dem i öfverflöd frukt och kött, såsom de önska sig.
Och vi skola förse dem med frukt och kött av vad slag de månde önska sig,
Och Vi skall förse dem med allt vad de önskar av frukt och kött,
Och vi skola öfverflödigt förse dem med frukter och kött, af sådant de önska:
Der skola de räcka hvarandra pokaler, som icke framkalla ohöfviskt tal eller leda till synd.
Där de räcka varandra en bägare, i vilken varken fåvitskt tal eller förebråelse gömmes,
och där skall de kappas om att tömma en skål [med vin], som varken förleder dem till lättsinnigt tal eller låter syndiga tankar stiga upp inom dem.
De skola der emottaga från hvarandra en bägare, hvari ej är rättelse till fåfängt tal eller synd.
Egne pager, sköne som perlan i sin musla, kringbära dem åt dem.
Och svenner, som likna förborgade pärlor, kretsa omkring.
Och hos dem skall vara ungdomar, som betjänar dem, [av samma rena skönhet] som pärlan i [ostronets] skyddande skal.
Och dem tillhörande ynglingar skola gå omkring till dem, oskuldsfulle like en perla gömd i sitt skal.
De vända sig till hvarandra med ömsesidiga frågor.
Och de skola vända sig till varandra med ömsesidiga frågor
Och de går fram till varandra och frågar [om det förflutna]
Och de skola nalkas hvarandra med ömsesidiga frågor.
"Fordom," säga de, "voro vi, ibland våre egne, intagne af fruktan för evigheten;
Och säga: »Tillförene voro vi förvisso ängsliga bland de våra,
och säger: "Då vi levde bland de våra kände vi [ofta] en stark oro [vid tanken på Guds straff].
De skola säga: förut hos vår slägt hafva vi sannerligen varit förfärade;
men Gud har i sin nåd bevarat oss ifrån den lågande eldens pina,
Men Gud var oss nådig och förskonade oss från den kvävande vindens straff.
Men Gud har varit god mot oss som skonat oss från den glödheta vindens plåga;
Men Gud har mot oss varit nådig, och frälsat oss från den brännande pinan.
ty vi åkallade Honom tillförne, och Han är i sanning den Gode, den Barmhertige."
Vi åkallade honom förvisso tillförene; han är förvisso den Fromme, den Barmhärtige.«
förr bad vi alltid till Honom [och Han hörde vår bön]." - Han är den Gode, den Barmhärtige.
Vi åkallade Honom, i sanning, förut, ty Han är den Rättvise, den Barmhertige.
Fortfar då att varna. Du är, genom din Herres nåd, hvarken en spåman eller besatt.
Så förmana då! Tack vare din Herres nåd är du varken siare eller förryckt.
[FORTSÄTT] alltså att påminna [människorna, Muhammad]! Tack vare din Herres nåd är du varken en spåman eller en galning.
Förmana alltså o, Mohammed! ty du är icke, genom din Herras nåd, hvarken en spåman eller en dåre:
Säga de kanhända: "han är en poet. Låtom oss vänta till dess att någon olycklig vändning i hans öde inträffar."
Eller säga de: »En skald! Vi vilja avvakta ödets växlingar«?
Kanske säger de: "Han är [bara] en poet; låt oss vänta och se vad ödet kan ha i beredskap [för honom]!"
Eller säga de: han är en skald; vi vänta för honom ett stort olycksfall?
Säg: "vänten I; jag skall ock vänta med Eder."
Svara: »Vänten I! Ty jag hör också till dem, som vänta likaväl som I.«
Säg: "Vänta gärna! Jag skall vänta med er!"
Svara vänter J; sannerligen är jag jemte eder bland de väntande.
Är det deras förstånd, som bjuder dem, att tala så, eller äro de ett genstörtigt folk?
Är det deras förstånd, som ingiver dem dylikt, eller äro de vrånga människor?
Är det deras [berömda] visdom som talar på detta sätt – eller är de alltigenom onda människor?
Månne deras drömmar anbefalla dem detta tal, eller äro de orättfärdiga menniskor?
Tilläfventyrs skola de säga: "han har sjelf ihopsatt den (Korânen)." Nej! saken är den, att de icke tro.
Eller säga de: »Han har uppdiktat den«? Ja, de tro icke.
Säger de kanske: 'Han har själv diktat ihop alltsammans?' Nej, de vill [helt enkelt] inte tro!
Säga de väl: han har uppdiktat den? Ingalunda, men de tro ej.
Låt dem frambringa en berättelse, som liknar hans, om de äro sannfärdige.
Så må de då åstadkomma en liknande framställning, om de äro sannfärdiga!
Låt dem då lägga fram en jämförbar text, om de talar sanning!
Må de då frambringa en afhandling lik den, om de äro sannfärdige!
Eller äro de skapade af ingen? Eller hafva de skapat sig sjelfve?
Äro de skapade av intet, eller är det de, som skapa?
Skapades de kanske av en slump? Eller är de själva skaparna
Hafva de väl blifvit skapade af ingenting, eller äro de sjelfve skapare?
Hafva de skapat himlarne och jorden? Nej! men de hafva ingen fast tro.
Eller hava de skapat himlarna och jorden? Nej, de äga icke visshet.
Har de [också] skapat himlarna och jorden? Nej, de är inte säkra på något!
Eller hafva de skapat himlarne och jorden? Nej, men de äro ej rätt säkre.
Hafva de i sitt våld din Herres skatter, eller äro de herrar i verlden?
Eller hava de hand om din Herres skatter, eller äro de de bestämmande?
Har de din Herres skatter i sina händer? Eller är det de som styr [allt]
Hafva de månne din Herras skattkammare, eller äro de styresmännen?
Eller hafva de en stege, på hvilken de kunna uppstiga till himmelen och lyssna på änglarnes tal? Må då en af dem, som hafva lyssnat, medföra ett obestridligt bevis härpå.
Eller hava de en stege, så att de kunna stå och lyssna? Så må då lyssnaren komma med ett tydligt bevis!
Eller har de en stege [med vars hjälp de når dit där] de kan lyssna [till himlens hemligheter]? Låt då den som [påstår sig ha] lyssnat, lägga fram klara bevis!
Eller hafva de en stege, hvarmed de må uppstiga i himmelen att höra englarnes tal? Må då den ibland dem som hört bringa derpå ett öfver- tygande bevis!
Har Gud döttrar, men I söner?
Eller har han döttrarna och I sönerna?
Skall Han nöja Sig med döttrar, fastän ni [själva enbart] vill ha söner?
Eller har Han döttrar, och J hafven söner?
Fordrar du betalning af dem? De äro sjelfve nedtyngde af skulder.
Eller begär du lön av dem, så att de nedtyngas av skuld?
Eller begär du en avgift av dem [för att framföra ditt budskap], så att de nu tyngs av skulder
Begär du väl lön af dem? Men de äro nedtyngde af skuld.
Hafva de en sådan kunskap om det fördolda, att de kunna uppskrifva det?
Eller hava de hand om det fördolda, så att de kunna uppskriva det?
Eller har de [sådan kunskap om] den verklighet som är dold för människor att de [kan] skriva ned [vad de vet]?
Eller hafva de det förborgades hemlighet, så att de den uppskrifva?
Vilja de kanhända ställa försåt för dig? Men de, som icke tro, skola snärjas i försåten.
Eller vilja de använda list? Men då bliva just de, som äro otrogna, överlistade,
Lägger de försåt för dig [och hoppas se dig fastna i fällan]? Men förnekarna av sanningen fastnar själva i sina fällor!
Eller vilja de lägga försåt för dig? Men de som ej tro varda de bedragne.
Hafva de någon gud utom Gud? Lofvad vare Gud! Han är upphöjd öfver deras afgudar.
Eller hava de en annan gud än Gud? Gud allena all ära! Han är fjärran från det de sätta vid hans sida!
Eller har de en annan gud än Gud? Stor är Gud i Sin härlighet, fjärran från allt som [människor] vill sätta vid Hans sida!
Eller hafva de en annan gud än Gud? Prisad vare Gud långt öfver hvad de göra till Hans like!
Om de se stycken af himmelen nedfalla, så säga de likväl: "det är täta moln."
Om de få se ett stycke av himmelen störta ned, så säga de: »Skockade moln!«
OCH OM de skulle se ett stycke av himlen störta ned, skulle de säga: "Det är ingenting annat än moln som tornar upp sig!"
Om de såge en del af himmelen nedfallande, skulle de säga: det är blott sammanpackade moln.
Låt dem derföre vara, till dess att deras dag kommer, då de skola omkomma i orkanen.
Så låt dem då vara, tills deras dag kommer, då de träffas av ljungelden,
Låt dem därför vara till dess de får se den Dag vars [fasor] kommer att driva dem från vettet,
Lemna dem då tills de möta just den dagen hvarpå de skola förgås,
En dag kommer, på hvilken deras list ej skall gagna något, och de skola ej finna någon hjelp.
Den dag, då deras list ej båtar dem det ringaste och de ej få någon hjälp.
den Dag då deras list inte skall vara dem till någon nytta och de inte finner hjälp någonstans.
En dag deras list ej skall det ringaste gagna dem, ej heller de varda hjelpte.
Sannerligen, syndarne hafva att vänta ännu ett straff347 i evigheten utom detta, men de fleste af dem veta det icke.
Dem, som göra orätt, väntar förvisso ännu ett straff förutom detta, men de flesta av dem veta ingenting.
De som ständigt begår orätt [skall straffas] redan innan [den Dagen kommer], men de flesta av dem är ovetande [om detta].
Och sannerligen skola de som handla orättfärdigt få straff, utom detta; men de fleste af dem äro okunnige.
Men du bida tåligt på din Herres straffdom. Våra ögon vaka öfver dig. Prisa din Herre, när du uppstår
Bida tåligt din Herres dom, ty våra ögon vaka över dig, och prisa din Herres lov, när du står upp,
Ha tålamod [Muhammad] och vänta på din Herres dom - Vi vakar över dig. Och lova och prisa din Herre när du reser dig,
Afbida alltså tåligt din Herras dom, ty du är i vårt öga: och fira din Herras lof, då du uppstår;
och om natten, och prisa Honom, när stjernorna draga sig undan.
Prisa honom ock om natten och vid stjärnornas nedgång!
och lova och prisa Honom under natten och då stjärnorna bleknar!
Och prisa Honom under natten, och vid de sista stjernorna **). LIII. KAPITLET. Stjernan. Uti Guds namn, den Mildes, den Barmhertiges.