Sura 56: Händelsen

När en gång den antågande straffdomen har inträffat,

När händelsen händer,

NÄR DET kommer som måste komma,

Då domsdagen inträffar,

så skall ingen själ mera säga: "dess ankomst är en lögn, den kommer icke."

Kan intet väsen förneka, att den händer.

skall ingen bestrida dess verklighet.

Varder dess inträffande ej gjordt till lögn:

Den skall nedtrycka de onde, upphöja de gode.

Den skall förnedra och upphöja,

[Det skall föra med sig] förnedring [för några och] upphöjelse [för andra].

Den skall nedsätta, den skall upphöja:

Då jorden skall häftigt skaka,

När jorden skakas av väldig skakning

Jorden skall skakas av en våldsam skakning

Då jorden skall häftigt skakas,

bergen krossas till stoft

Och bergen smulas sönder i smulor

och bergen skall smulas sönder

Och bergen krossas i smulor,

och kringflyga som solgrand,

Och varda som uppvirvlat damm

och bli till stoft, som skingras vida omkring;

Och blifva fint kringströdt stoft,

så varden I till tre klasser,

Och I ären av trenne slag.

och ni [människor] skall delas upp i tre grupper:

Och J varden delade i tre klasser:

nemligen högra sidans folk — hvad äro desse till höger?

Och de, som gå till höger, vad äro de, som gå till höger?

De som hör till den högra sidan - och vilka är de som hör till den högra sidan

Högra sidans följeslagare, hvad är högra sidans följeslagare!

och folket till venster — hvad är detta för folk till venster?

Och de, som gå till vänster, vad äro de, som gå till vänster?

De som hör till den vänstra sidan - och vilka är de som hör till den vänstra sidan

Och venstra sidans följeslagare, hvad är venstra sidans följeslagare!

De snabbe, de snabbe.

Och förgångsmännen förbliva förgångsmän.

Och de främsta - de främsta [i tron och i att göra gott].

Och företrädarne de varda företrädarne:

De äro de, som stå högst i gunst.

Det är dessa, som få företräde

De skall vara i Guds närhet

Desse äro de som skola närmas den Evige,

De vistas uti sällhetens lustgårdar.

I ljuvliga lustgårdar,

i lycksalighetens lustgårdar.

Uti vällustiga trädgårdar:

Talrike äro de gamle ibland dem,

En stor skara av de första

Många av dem är sådana som levde i äldre tider;

En mängd af de förste,

men få af de yngre slägtena.

Och ett ringa antal av de sista.

men få av dem är av senare släkten.

Och få af de siste:

Der, på prydlige, flätade hvilobäddar,

Där få de vila på guldstickade troner

På troner, inlagda med guld, och stödda [på mjuka kuddar]

På throner besatte med guld och ädla stenar,

stödde mot dynor, sitta de midtemot hvarandra.

Mitt emot varandra,

skall de vila mitt emot varandra

Hvilande derpå ansigte mot ansigte.

Evigt unge gossar uppvakta dem

Medan evigt unga svenner kretsa omkring ibland dem

och de skall betjänas av evigt unga gossar, som bär omkring

Ynglingar af evig ungdom skola gå omkring till dem,

med bäcken, kannor och bägare, fylde med klart vin,

Med skålar, krus och bägare med flödande dryck,

karaffer och pokaler och en bägare fylld ur en ren källa,

Med bägare och kannor och en pokal med rent flytande vin,

som medför hvarken hufvudvärk eller rus,

Varav de ej få huvudvärk eller bedövas,

[med vin] som inte framkallar huvudvärk och inte ger något rus,

Hvaraf de ej skola få hufvudvärk, ej heller blifva druckne,

och med frukter, hvaraf de kunna välja efter behag,

Med frukter, som de skatta högt,

och frukter av alla slag som de önskar,

Och frukter af dem de välja,

och med stekt fogel, som de bäst tycka om.

Och kött av fågel, som de önska sig,

och köttet av den fågel som de har lust till.

Och fågelkött af det som dem smakar:

Storögda Hûris,

Så ock mörkögda tärnor

Och [deras sällskap] är mörkögda, oskuldsfulla unga kvinnor,

Och jemte dem skola vara sköna jungfrur med stora svarta ögon,

så hvita och rena som perlan i snäckan gömd, äro der.

som väl förvarade pärlor

[sköna] som pärlor i [ostronets] skyddande skal.

Liknande i renhet perlan gömd i sitt skal:

Detta skall vara lön för deras gerningar.

Till lön för vad de gjorde.

[Sådan är] belöningen för deras handlingar!

En belöning, för hvad de arbetade.

Der höra de icke oskickligt tal och de elakes smädeord,

Där skola de ej få höra fåvitskt tal eller förebråelser,

Där skall de inte höra tomt och meningslöst tal, inte heller ord som inbjuder till synd.

Deri skola de ej höra fåfängt tal, ej heller anklagelse för synd;

utan endast "frid, frid."

Utan fridfullt, ja, fridfullt tal.

Men överallt hörs [hälsningen] "Fred!", "Fred!".

Blott ett ord frid, frid!

Och folket till höger — hvad är det för folk till höger?

Och de, som gå till höger, vad äro de, som gå till höger?

OCH DE som hör till den högra sidan - vad [väntar] dem som hör till den högra sidan?

Och högra sidans följeslagare, hvad är högra sidans följeslagare! De skola vistas

de sitta i lundar af taggfri lotus

Jo, bland lotusträd utan törnen

Under lummiga lotusträd utan törnen

Bland Lotus-träd utan taggar,

och af frukt betäckta plataner,

Och bananer med klasar ovanpå varandra,

och blommande akacior

Och Bananas-träd med blad liggande det ena ofvanpa det andra, och njuta af

i oafbruten skugga,

Bland breda skuggor,

[skall de njuta] svalkande skugga

En utsträckt skugga,

vid flytande vatten.

Flödande källor

och ständigt porlande vatten

Och ett rinnande vatten,

De få mycken frukt,

Och rikliga frukter,

och ett överflöd av frukt

Och frukter i mängd,

som aldrig upphör och aldrig vägras dem.

Som ej tryta eller förmenas dem,

ur aldrig sinande förråd och som inga förbud någonsin hejdar.

Som ej skola fattas ej heller förbjudas,

De hvila på svällande bäddar,

Och upphöjda viv.

Och deras hustrur [skall vara hos dem], upp-höjda [till en ny värdighet].

Och ädla tärnor:

som vi omedelbart hafva frambragt

Vi hava förvisso skapat dem genom omedelbar skapelse

Vi skall nämligen låta dem uppstå i en ny skapelse

Sannerligen hafva vi danat dem med en särskilt daning,

och skapat såsom jungfrur,

Och låtit dem förbliva jungfrur,

och skapa dem som jungfrur,

Och gjort dem mör,

likasom sine männer, kärleksfulla, ungdomliga.

Ömma och jämnåriga

kärleksfulla, evigt unga liksom

Af sina brudgummar älskade, med dem jemnåriga,

Detta är för dem, som stå på högra sidan.

Med dem, som gå till höger,

[alla] de som hör till den högra sidan.

För högra sidans följeslagare:

Ibland dem äro månge af de gamle,

En stor skara av de första

Många av dem är sådana som levde i äldre tider

En mängd af de förste,

och äfven månge af de yngre.

Och en stor skara av de sista.

och många är av senare släkten.

Och en mängd af de siste

Men folket till venster — hvad är det för folk till venster?

Och de, som gå till vänster, vad äro de, som gå till vänster?

OCH DE som hör till den vänstra sidan - vad [väntar] dem som hör till den vänstra sidan

Men venslra sidans följeslagare, hvad är venstra sidans följeslagare! De skola dväljas

de försmäkta i het vind (sirocco) och sjudande vatten,

Jo, de äro utsatta för kvävande vind och sjudande vatten

Glödheta vindar och [en dryck av] kokande vatten [väntar dem]

I en brännande vind och sjudande vatten,

och svarta rökmolns skugga,

Och skuggan av svart rök,

och skuggan av svart rök

Och skugga af den svartaste rök,

utan kyla och utan svalka,

Som ej svalkar eller vederkvicker.

som varken svalkar eller lindrar.

Hvarken kylande eller behaglig;

ty de hafva förut lefvat i yppig vällust,

Tillförene voro de förvisso begivna på vällevnad,

I det förgångna levde de ett utsvävande liv

Ty de voro före detta försoffade i njutningar;

framhärdat i den stora synden (otron)

Framhärdade i sin stora synd

och vältrade sig i grov synd,

Och de framhärdade i stor synd;

och sagt: "huru? sedan vi dött och äro vordne stoft och ben, skola vi åter uppväckas

Och sade: »Skola vi verkligen uppväckas, sedan vi dött och blivit stoft och ben?

och de brukade säga: "Skulle vi efter döden, sedan vi blivit mull och torra ben, återuppstå till nytt liv

Och de sade: Huru! då vi äro döde och blifne stoft och ben, skola vi verkligen uppväckas till lif igen?

och äfven våre förfäder?"

Eller kanske våra förfäder?«

Och kanske också våra förfäder?"

Månne ock våra förfäder?

Svara: "de äldre och de yngre

Säg: »Både de första och de sista

Säg: "De som levde i äldre tid och de som är av senare släkten

Säg: sannerligen, de förste som de siste,

skola sannerligen hopsamlas till mötet på en bestämd dag.

Skola sannerligen församlas till utsatt tid på en bestämd dag.«

skall föras samman till mötet på utsatt Dag.

Skola säkert hopsamlas till en mötesplats på en viss dag.

Sedan skolen I, förirrade, som icke tron,

I vilsefarna, som hållen sanning för lögn,

Och då måste ni som övergav [den raka] vägen och kallade sanningen för lögn,

Då, i sanning, o, J som faren vilse, som gören uppståndelsen till lögn,

äta af zakkûm-trädet,

Sedan skolen I sannerligen få äta av Zakkumträdet

äta av det förbannade trädets frukt

Skolen J säkert äta af zackums-trädet,

och med dess frukt fylla edre magar

Och fylla eder buk därmed,

för att fylla buken med den.

Och dermed fylla bukarne,

och derpå dricka sjudande vatten,

Dricka sjudande vatten därpå

Och till detta skall ni bjudas kokande vatten att dricka;

Och derpå dricka sjudande vatten,

vätskan ur magen af förpestade kameler.

Och dricka som febersjuka kameler.

och ni skall dricka som en törstig kamel dricker." -

Och J skolen dricka som törstige kameler dricka:

Sådan varder deras undfägnad på domedagen.

Detta varder deras välkomstfägnad på domedagen.

Så skall de tas emot på Domens dag!

Detta varder deras förplägning på domsdagen.

Vi hafva skapat Eder. Hvi tron I icke härpå?

Vi hava skapat eder, och varför tron I det ej?

DET ÄR Vi som har skapat er! Kan ni [människor] inte förmå er att tro på sanningen

Vi hafva skapat eder; skolen J då ej tro uppståndelsen vara sann?

Hafven I betänkt aflandet?

Vad tänken I om det, som I utgjuten?

Har ni ägnat en tanke åt det som ni utgjuter [i kvinnans sköte]

Huru då? den säd J utgjuten,

Skapen I fostret i moderlifvet eller äro vi skaparne?

Skapen I det, eller är det vi, som skapa?

Är det ni som skapar det? Eller är det Vi som är Skaparen

Antingen är det J som skapen den, eller äro vi dess Skapare?

Det är vi, som hafva ibland Eder infört döden, och ingenting kan hindra oss,

Vi hava fastställt döden för eder — och vi låta oss ej förekommas —

Vi har bestämt att döden skall vara er följeslagare; och ingenting hindrar Oss

Vi hafva för eder bestämt döden, och vi skola ej förekommas,

att förändra eder grundform och låta Eder uppväxa i nye gestalter, om hvilka I icke hafven någon aning.

För att låta sådana som I växla om och låta eder uppträda i en gestalt, som I ej kännen.

att i ert ställe sätta sådana som liknar er och att låta er uppstå i en för er okänd form.

På det att vi må sätta i stället edra likar, och frambringa eder ånyo i hvad J icke veten.

Den första skapelsen är ju Eder redan bekant. Hvi tänken I då icke efter?

I haven ju lärt känna den första skapelseakten, och varför låten I ej förmana eder?

Ni är ju medvetna om att ni en gång har skapats; om ni tänker efter [måste ni inse att Vi kan skapa er på nytt]!

Redan, i sanning, kännen J den första skapelsen: skolen J då ej blifva erinrade?

Sen I säden, som I sån?

Vad tänken I om det, som I odlen?

Vad anser ni om det som ni sår [i åkern]

Huru då? hvad J utsån,

Är det I, som låten den gro, eller är det vi, som låta den gro?

Sån I det, eller är det vi, som så?

Är det ni som får det att gro eller är det Vi som är orsaken till detta

Antingen är det J som låten det uppskjuta, eller äro vi de som det frambringa?

Om vi ville, läto vi den förtorka, och I skullen bestörte utropa:

Om vi ville, kunde vi förvandla det till torra strån, och I skullen häpna utbrista:

Om Vi ville kunde Vi låta allt förtorka, och ni skulle bekymrat fråga er [vad som hänt]

Om vi behagade, visserligen skulle vi göra det förtorkadt, och J skullen ej upphöra att förvånas, sägande:

"vi blifva skuldsatte!

»Vi äro sannerligen skuldbelastade;

och [jämra er:] "Vilken förlust!

Sannerligen äro vi förde i förderf,

ja vi skola dö af svält!"

Ja, vi äro hjälplösa.«

Ja, vi har berövats [frukten av allt vårt arbete]!"

Ja, vi äro olycklige!

Sen I vattnet, som I dricken?

Vad tänken I om vattnet, som I dricken?

Vad tror ni om vattnet som ni dricker

Huru då? vattnet som J dricken,

Låten I det nedfalla ur molnen, eller är det vi som nedsända det?

Haven I nedsänt det från molnen, eller är det vi, som nedsända?

Är det ni som har fått regnet att falla eller är det Vi som är orsaken till detta

Antingen är det J som nedsänden det från molnen, eller äro vi de som det nedsända?

Om vi ville, kunde vi göra det salt. O att I voren tacksamme!

Om vi ville, så kunde vi göra det bittert, och varför ären I ej tacksamma?

Om Vi ville kunde Vi göra det salt och bittert; bör ni då inte vara tacksamma

Om vi behagade, skulle vi göra det saltagtigt: skolen J då ej vara tacksamme?

Sen I elden, som I genom gnidning framlocken?

Vad tänken I om elden, som I upptänden?

Har ni ägnat en tanke åt elden som ni tänder upp

Huru då? elden som J upptänden,

Är det I, som låten trädet växa (som man gnider emot hvartannat), eller är det vi, som frambringa det?

Haven I frambragt trädet därtill, eller är det vi, som frambringa?

Är det ni som har fått det träd att växa [vars ved ni bränner], eller är Vi dess upphov

Antingen är det J som frambringen trädet hvari den innehålles, eller äro vi de som det frambringa?

Vi alstra det till eftertanke åt Eder och till bruk för resande.

Vi hava gjort det till en påminnelse och en nyttig sak för ökenborna.

Vi har skapat det som en påminnelse [till er] och till nytta och glädje för den vilsne och hungrige vandraren i ödemarken.

Vi hafva satt det till påminnelse och bruk för den vägfarande i ödemarken.

Lofva derföre din store Herres namn!

Så prisa då, din Herres, den Stores namn!

Prisa då din Herres namn, omstrålat av makt och härlighet!

Prisa då din Herras namn, den Store.

Jag behöfver då icke svärja vid stjernornas nedgång

Och jag svär vid stjärnornas nedgång,

JAG KALLAR de stegvis uppenbarade avsnitten av Koranen att vittna -

Jag svär vid stjernornas nedgångsställen,

— det är en stor edom I veten det, —

Och det är sannerligen en dyr ed. Om I vissten det!

detta är en försäkran av största vikt, om ni bara kunde inse det! -

Ty det är visserligen eu stor ed, om J vistem,

att detta är en ärad Korân,

Detta är sannerligen en härlig koran,

om att detta är en framställning som måste hållas högt i ära,

Att sannerligen är Koran härlig, skrifven

som finnes i en väl förvarad grundtext.

Som finnes i en väl förvarad skrift,

[bevarad] i en mot allt ont skyddad Skrift,

I en förvarad bok,

Låt endast de rene vidröra den.

Den blott de rene få vidröra,

som inga andra än de rena skall röra,

Ingen skall vidröra den, utom de renade:

Den är nedsänd ifrån verldarnes Herre.

En sändning från all världens Herre.

en uppenbarelse från världarnas Herre!

En uppenbarelse Iran verldarnes Herre.

Kunnen I försmå en sådan nyhet?

Skolen I då försmå dessa tidender

Vågar ni visa er ringaktning för detta budskap

Skolen J då förakta denna nya erinran?

Viljen I göra det till edert dagliga bröd, att anse den för lögn?

Och anse det vara eder sak att hålla sanning för lögn?

och tacka för er försörjning genom att kalla dess sanning för lögn

Och åstadkommen J eder föda, emedan J förrneken Guds godhet?

själarna stiga upp i halsgropen,

När själen hinner upp i strupen

Varför - när det sista andetaget rosslar i [den döendes] strupe

Månne icke då en döendes själ kommer i strupen,

och I betrakten den döende, —

Och I då sen på,

och ni bevittnar [hans dödskamp],

Och J den stunden aren nära betraktande —

vi äro honom dock närmare, fastän I icke sen det —

Ehuru vi äro närmare den döende än I, fastän I ej märken det,

medan Vi, fastän ni inte ser [Oss], är honom närmare än ni -

Vi äro dock honom närmare än J, men J sen det ej —

hvarföre då, om I kunnen undgå domen,

Så, om I ären oberoende,

varför, om ni inte skall ställas till svars [för era handlingar],

Månne icke, om J ej skullen lönas efter förtjenst,

låten I icke själen återvända till lifvet, om I talen sanning.

Varför låten I den ej vända om, ifall I ären sannfärdiga?

kallar ni inte tillbaka [hans själ], om det som ni har sagt är sant

J skullen återföra henne om J ären sannfärdige?

Den, som får räknas ibland dem, som äro i Guds gunst,

Beträffande det fall, att den döde hör till dem, som få komma Gud nära,

Om [den döende] hör till dem som skall vara i Guds närhet,

Och antingen, om han är af dem som få komma nära den Eviges thron, hlifvcv hans lön,

han får ro, ett härligt uppehälle och sällhetens lustgård på sin lott.

Varder hans lön ro, undfägnad och en ljuvlig lustgård.

[skall han få] vila och ro och [välkomnas] med myrtendoft i lycksalighetens lustgård.

Hvila, förbarmande, och en vällustig trädgård:

Ja! den, som är ibland dem, som stå till höger,

Beträffande det fall, att han hör till dem, som gå till höger,

Och är han en av dem som tillhör den högra sidan

Eller, om han är af högra sidans följeslagare,

skall helsas af dem på högra sidan med: "frid vare med dig!"

Varder hans lön: »Frid med dig bland dem, som gå till höger«,

skall han hälsas med orden "Fred! Du är en av dem som hör till den högra sidan!".

Då blifver han helsad med: frid öfver dig, af högra sidans följeslagare:

Men den, som varit ibland dem, hvilka aktat uppenbarelsen som lögn och farit vilse,

Och beträffande det fall, att han hör till dem, som hålla sanning för lögn och fara vilse,

Men om han är en av dem som förnekade sanningen och övergav [den raka] vägen

Eller, om han är af förnekarne, de vilsefarande:

hans undfägnad varder sjudande vatten,

Varder hans lön en välkomstfägnad av sjudande vatten

[väntar] honom en välkomstdryck av kokande vatten

Då varder hans förplägning af sjudande vatten,

och han skall stekas i helvetet.

Och stekning i avgrundselden.

och helveteseldens flammor.

Och att inkastas att brinna i helvitet.

Detta är sannerligen en osviklig verklighet.

Detta är sannerligen den säkraste sanning.

Detta är den Sanning varom visshet råder!

Visserligen är detta en ofelbar sanning.

Prisa derföre din store Herres namn!

Så prisa då din Herres, den Stores namn!

Prisa därför din Herres namn, omstrålat av makt och härlighet!

Prisa alltså din Herras namn, den Store,