Sura 84: Bristningen

När himmelen spruckit sönder,

När himmelen brister,

NÄR HIMLEN brister i stycken

Då hunmelen skall spräckas sönder,

och följer sin Herre, och dertill fått makt,

Fogar sig efter sin Herre och ägnar sig därför,

därför att den hör sin Herres befallning, som den måste lyda,

Och skall hörsamma sin Herre, och blifva dertill skicklig;

och när jorden utplattats,

När jorden tillplattas,

och när jordens [yta] slätas ut,

Och när jorden skall utsträckas,

och utkastat det, som i henne är och skilt sig derifrån,

Kastar upp vad som finnes i henne och varder tom,

och den kastar upp allt vad den bar inom sig och ligger tom,

Och skall kasta fram hvad som är i henne, och blilva tom,

samt också följer sin Herre och dertill fått makt,

Fogar sig efter sin Herre och ägnar sig därför

därför att den hör sin Herres befallning, som den måste lyda -

Och skall hörsamma sin Herre, och blifva dertill skicklig:

då o menniska! som ifrigt längtar till din Herre, skall du råka Honom.

Människa, du strävar förvisso av alla krafter efter din Herre, och du skall ock möta honom.

[då skall] du, människa, som under ditt mödosamma liv [på jorden] alltid hade din Herre för ögonen, [då skall du] möta Honom!

O, menniska! sannerligen skall du ifrigt strifva till din Herra, och du skall möta Honom

Den som får sitt skuldregister i sin högra hand,

Vad beträffar den, som får sin bok i högra handen,

Och den som får ta emot sin bok med höger hand,

Och beträffande den som får sin bok i sin högra hand,

han skall få en lätt räkenskap,

Skall han undergå en lätt rannsakning

för honom skall räkenskapen bli lätt,

Han skall sedan fordras till en lätt redogörelse,

och skall glad begifva sig till de sine.

Och glad vända om till de sina,

och han återvänder med glatt sinne till de sina.

Och skall vända om till sin slägt i fröjd:

Men den, som får sitt skuldregister sig gifvit bakifrån,

Men vad beträffar den, som får sin bok bakifrån,

Den som får ta emot sin bok bakom ryggen däremot,

Men den som får sin bok bakom sin rygg,

han skall önska sig förgången.

Skall han önska, att allt vore slut,

kommer att bönfalla om att [snabbt] förintas,

Han skall påkalla förstörelse,

Men han skall stekas i helveteselden,

Och stekas i helveteselden.

där han brinner i helvetets eld.

Och skall inkastas att brännas i lågande eld;

ty han har lefvat gladt med de sine,

Han levde förvisso glad bland de sina;

Han levde ett glatt och sorglöst liv med likasinnade

Ty han vari fröjd på jorden bland sin slägt;

utan att betänka, att han skulle återvända till Gud.

Han trodde förvisso, att han aldrig skulle vända om.

och trodde inte att han skulle återvända [till Gud för räkenskap och dom].

Emedan han tänkte, att han ej skulle till sin Herra återvända:

Jo! hans Herre gifver akt på honom.

Jo, hans Herre gav förvisso akt på honom.

Men [han tog miste]! Gud förlorade honom inte ur sikte.

Ja, i sanning; men hans Herre gaf akt på honom.

Jag behöfver derföre ej svärja vid aftonrodnaden,

Och jag svär vid aftonrodnaden.

JAG kallar till vittnen aftonrodnadens glöd

Jag svär vid himmelens rodnad efter solens nedgäng,

ej heller vid natten och det, som hon sluter i sitt sköte,

Vid natten och vad den bär inom sig

och natten och vad den famnar

Och natten och hvad hon insveper,

ej heller vid månen, då han fylles,

Och vid månen, då den är full

och månen, när dess [skiva] blir full -

Och månen då han är full,

att I skolen föras ifrån det ena tillståndet till det andra.

»I skolen sannerligen övergå från ett tillstånd till ett annat.«

så måste även ni [människor] gå från ett tillstånd till ett annat.

Sannerligen skolen J föras i ett tillstånd från ett annat tillstånd.

Hvad går då åt dem, att de icke tro?

Men vad går åt dem, att de icke tro?

MEN HUR är det fatt med dem som inte vill tro

Hvad fattas dem då, att de ej tro,

och att, när Korânen uppläses för dem, de ej nedfalla tillbedjande?

Och när Koranen föredrages för dem, falla de ej ned.

och som inte faller ned med pannan mot marken när de hör Koranen läsas?

Och att då Koran uppläses för dem, de ej tillbedja?

Ja, de otrogne anse den för lögn,

Ja, de, som äro otrogna, hålla sanning för lögn,

Förnekarna av sanningen [går så långt att de] avvisar [den] som lögn!

Tvertom, de som ej tro göra den till lögn!

men Gud vet, hvad de dölja inom sig (af hat och otro).

Men Gud vet bäst, vad de bära på.

Men Gud vet vad de gömmer i sitt innersta.

Men Gud känner hvad de hafva i sinnet.

Gif dem derföre tidningen om ett pinsamt straff,

Förkunna dem alltså det hugnesamma budskapet om ett plågsamt straff,

Låt dem därför veta att de har att se fram mot ett plågsamt straff,

Förkunna dem alltså ett plågsamt straff.

med undantag af dem, som tro och göra godt, ty de få en oberäknelig och evig lön.

Undantagandes dem, som tro och göra goda gärningar! De skola få en odelad lön.

om de inte [vänder om och] antar tron och lever rättskaffens; [då] väntar dem en belöning utan ände.

Utom de som 'tro och göra goda verk, de skola få en oförgänglig belöning.