أَلَمۡ يَأۡتِهِمۡ نَبَأُ ٱلَّذِينَ مِن قَبۡلِهِمۡ قَوۡمِ نُوحٖ وَعَادٖ وَثَمُودَ وَقَوۡمِ إِبۡرَٰهِيمَ وَأَصۡحَٰبِ مَدۡيَنَ وَٱلۡمُؤۡتَفِكَٰتِۚ أَتَتۡهُمۡ رُسُلُهُم بِٱلۡبَيِّنَٰتِۖ فَمَا كَانَ ٱللَّهُ لِيَظۡلِمَهُمۡ وَلَٰكِن كَانُوٓاْ أَنفُسَهُمۡ يَظۡلِمُونَ٧٠

Hafva de icke förnummit berättelsen om forna slägter, om Noachs, A'diternas, Thamûdäernas, Abrahams, Madjans och de kullstörtade städernas (Sodoms och Gomorrhas) folk? Deras sändebud hafva kommit till dem (före straffet), och derföre kunna de ej anklaga Gud för orättvisa emot sig — de voro orättvise emot sig sjelfve.

Har ej berättelsen om dem, som levde före dem, kommit till deras kunskap, om Noas folk, Ad, Thamud, Abrahams folk, Midjans invånare och de omstörtade städerna? Deras apostlar kommo till dem med de klara vittnesbörden. Men Gud var ej den, som gjorde orätt mot dem, utan de gjorde orätt mot sig själva.

Har de inte hört berättas om vad som hände deras föregångare, Noas folk och [stammarna] Aad och Thamud och Abrahams folk och folket i Madyan och de ödelagda [städerna]? Deras sändebud kom till dem med klara bevis. Och det var inte Gud som gjorde dem orätt; nej, de gjorde orätt mot sig själva.

Har icke underrättelse om sådane som voro före dem kommit till dem, Noachs landsmän och Aad och Tzamud och Abrahams landsmän och Madians befolkning, och de kullkastade städerna? Deras apostlar kommo till dem med ögonskenliga bevis; och icke var Gud sinnad att göra dem orätt; men de förforo orätt mot sina egna själar.