۞إِنَّمَا ٱلصَّدَقَٰتُ لِلۡفُقَرَآءِ وَٱلۡمَسَٰكِينِ وَٱلۡعَٰمِلِينَ عَلَيۡهَا وَٱلۡمُؤَلَّفَةِ قُلُوبُهُمۡ وَفِي ٱلرِّقَابِ وَٱلۡغَٰرِمِينَ وَفِي سَبِيلِ ٱللَّهِ وَٱبۡنِ ٱلسَّبِيلِۖ فَرِيضَةٗ مِّنَ ٱللَّهِۗ وَٱللَّهُ عَلِيمٌ حَكِيمٞ٦٠

Almosorna äro enligt Guds förordning bestämda för de nödlidande, för de fattige, för deras skadeersättning, hvilka upptaga dem, för dem som skola blidkas, för fångars och trälars friköpande, för medellöse gäldenärer, för behof till krig emot otrogne och för vägfarande. — Gud är allvetande, allvis.

Allmosorna äro blott avsedda för de behövande och fattiga, för dem, som hava besvär med dem, och dem, vilkas hjärtan böra vinnas, för slavars frigivande och de skuldsatte, för Guds sak och de vägfarande, enligt föreskrift av Gud, ty Gud är den Vetande, den Vise.

Offergåvorna är avsedda enbart för de fattiga och de nödställda och för dem som har hand om insamlandet av dem och för att vinna hjärtan [för tron] och för att friköpa människor ur fångenskap och slaveri och [för att lätta] de skuldtyngdas [bördor] och för [kampen för] Guds sak och för vandringsmannen. Detta har Gud föreskrivit; Gud är allvetande, vis.

Almosorna äro blott för de nödställde och de fattige, och för dem som uppbära dem, och dem som förena sina hjertan, och för lösen af fångarne och de skuldsatte, och för befrämjandet af Gud sak, och för den vägfarande, detta är en föreskrift från Gud; och Gud är vetande, vis.