وَلَوۡ أَنَّهُمۡ رَضُواْ مَآ ءَاتَىٰهُمُ ٱللَّهُ وَرَسُولُهُۥ وَقَالُواْ حَسۡبُنَا ٱللَّهُ سَيُؤۡتِينَا ٱللَّهُ مِن فَضۡلِهِۦ وَرَسُولُهُۥٓ إِنَّآ إِلَى ٱللَّهِ رَٰغِبُونَ٥٩

Det vore bäst för dem, om de voro nöjde med det, som Gud och Hans apostel hafva gifvit dem, och sade: "Gud är oss nog. Han och Hans apostel skola gifva oss af Hans nåds öfverflöd. Vår längtan står endast till Gud."

Om de vore belåtna med vad Gud och hans apostel giver dem och sade: »Gud är vårt allt, Gud skall giva oss av sin ynnest, och hans apostel likaså; vi bönfalla förvisso hos Gud.«

Det vore bättre om de nöjde sig med vad Gud och Hans Sändebud ger dem och sade: "Vi litar till Gud för våra behov och Gud skall av godhet ge oss [vad vi behöver - ge oss det] genom Sitt Sändebud. Vi sätter vårt hopp till Gud.

Dock om de varit nöjde med hvad Gud och Hans sändebud gåfvo dem, och hade sagt: Gud är tillräcklig för oss, Gud skall gifva oss af sitt öfverflöd, äfvensom Hans sändebud; vi äro hos Gud bönfallande; skulle sådant varit bättre.