يَـٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ مَا لَكُمۡ إِذَا قِيلَ لَكُمُ ٱنفِرُواْ فِي سَبِيلِ ٱللَّهِ ٱثَّاقَلۡتُمۡ إِلَى ٱلۡأَرۡضِۚ أَرَضِيتُم بِٱلۡحَيَوٰةِ ٱلدُّنۡيَا مِنَ ٱلۡأٓخِرَةِۚ فَمَا مَتَٰعُ ٱلۡحَيَوٰةِ ٱلدُّنۡيَا فِي ٱلۡأٓخِرَةِ إِلَّا قَلِيلٌ٣٨

O I som tron! hvad gick åt Eder, när man sade till Eder: "begifven Eder till strid för Guds lära?" Var det af tröghet, så att I voren likasom fastväxte vid jorden? Eller föredrogen I detta lifvet framför det eviga? Men detta lifvets fördelar äro ringa emot det eviga lifvet.

I, som tron, vad fattas eder, eftersom I sjunken till marken, då man säger till eder: »Dragen ut för Guds sak!« Ären I mer belåtna med det jordiska livet än med det tillkommande, ehuru det jordiska livets vinning icke är någonting annat än en obetydlighet i jämförelse med det tillkommande?

TROENDE! Hur är det fatt med er? När ni kallas att kämpa för Guds sak klamrar ni er fast vid det jordiska; är ni så intagna av vad denna världen [kan erbjuda] att ni [glömmer] evigheten? Detta liv ger er bara torftiga fröjder jämfört med den eviga glädjen.

O, J som tron! hvad fattas eder, att då det säges till eder: går ut till strid för Guds sak, J vägen mot jorden? Behagar eder det verldsliga lifvet mer än det tillkommande? Men icke är det verldsliga lifvets njutning emot det tillkommande lifvets, annat än obetydlig.