أَلَا تُقَٰتِلُونَ قَوۡمٗا نَّكَثُوٓاْ أَيۡمَٰنَهُمۡ وَهَمُّواْ بِإِخۡرَاجِ ٱلرَّسُولِ وَهُم بَدَءُوكُمۡ أَوَّلَ مَرَّةٍۚ أَتَخۡشَوۡنَهُمۡۚ فَٱللَّهُ أَحَقُّ أَن تَخۡشَوۡهُ إِن كُنتُم مُّؤۡمِنِينَ١٣

Skullen I icke vilja bekämpa menniskor, som bryta sine eder och göra allt för att fördrifva Guds sändebud, då de likväl först hafva angripit Eder? Eller ären I rädde för dem? Men ären I troende, så veten I, att Gud bör mera fruktas än de.

Skolen I ej strida mot människor, som brutit sina eder och tänkt på att fördriva aposteln, helst som de börjat med eder förut? Skolen I väl rädas för dem, ändock Gud är mera värd att rädas för, om I ären rättrogna?

Eller tvekar ni att kämpa mot människor som har brutit sina eder och som hade planer att jaga bort Sändebudet och som var de första att angripa er? Hyser ni [sådan] rädsla för dem? Men om ni är [sanna] troende är det Gud som ni bör frukta!

Skolen J ej strida mot menniskor som brutit sina eder och vinnlagt sig om att utdrifva aposteln, och som sjelfve gingo mot eder första gången? Skolen J väl frukta dem? Men det är rättare att J frukten Gud, om J ären rättrogne.