Sura 87: Den Högste

Lofva din Herres namn, den Allrahögstes,

Prisa din Herres namn, den Högstes,

PRISA din Herres, den Högstes, namn!

Prisa din Herras namn den Högstes,

Skaparens, som har återstält jemnmåttet,

Som skapat och fullkomnat,

Han som skapar [allt] och därefter formar det [med hänsyn till den uppgift som det skall fylla],

Som skapat och väl format,

Ordnarens, som leder oss,

Som bestämt och lett allting,

och som ger [människan] hennes rätta mått och därefter leder henne på rätt väg,

Och som ordnat och styr sina kreatur,

som frambringar betet

Som frambragt betet

och som låter betesmarkernas gräs växa

Och som frambringar betet,

och låter det sedan blifva svart stubb.

Och förvandlar det till svartnade strån!

för att sedan vissna och svartna.

Och sedan gör det till svartagtiga strån!

Vi skola låta dig läsa och du skall ej glömma,

Vi skola låta dig läsa upp, och du skall ej glömma

VI SKALL lära dig att läsa och du kommer inte att glömma något

Vi skola låta dig läsa, och du skall icke glömma,

utom så mycket, som Gud vill, ty Han känner det klara och det som döljes,

Annat än vad Gud vill — han känner förvisso det uppenbara och vad som är fördolt —

utom det som Gud vill [att du skall glömma]; Han vet vad [människorna] öppet tillkännager likaväl som det som [de vill] dölja.

Utom hvad Gud behagar; ty Han känner det uppenbara, och det som är förborgadt.

och vi skola göra saken lätt för dig.

Och vi skola göra dig mottaglig för det goda.

Och Vi skall göra det lätt för dig [att följa religionens bud].

Och vi skola göra dig lätt vägen till den lättaste läran.

Varna då, om varningen gagnar.

Så förmana då, om förmaningen gagnar!

PÅMINN nu [människorna, Muhammad] - kanske skall påminnelsen vara [dem] till nytta;

Erinra alltså dina landsmän, om erimringen skall gagna.

Den, som fruktar Gud, skall låta varna sig,

Den, som rädes, skall låta förmana sig,

den som står i bävan [inför Gud] kommer att lägga den på minnet

Eho som fruktar Gud skall blifva erinrad;

och endast den olycksaligaste vänder sig bort ifrån den,

Men den usle skall undfly den,

och [bara] den olycklige stackare kommer att vända ryggen till

Men den mest olycklige skall derifrån draga sig undan,

han som skall kastas i den förfärlige elden,

Han, som skall stekas i den värsta elden;

som blir lågornas rov i den stora Elden,

Som skall inkastas att brinna i den större elden,

i hvilken han sedan hvarken kan lefva eller dö.

Där kan han varken dö eller leva.

där han varken kan dö eller leva.

Hvari han sedan ej skall dö ej heller lefva.

Lycklig är den, som renar sig,

Lycklig den, som bättrar sig,

Den skall det gå väl i händer som [under sitt liv] strävar efter renhet

Sannerligen är den lycklig som sig renar,

upprepar sin Herres namn och beder.

Åkallar sin Herres namn och beder!

och åkallar sin Herres namn och förrättar sin bön.

Och ihågkommer sin Herres namn och beder.

I föredragen dock detta lifvet;

Nej, I akten det jordiska livet högre,

Men ni [människor] sätter det jordiska livet före allt annat,

Men J föredragen det verldsliga lifvet,

men det tillkommande lifvet är bättre och varaktigare.

Ehuru det tillkommande är förmer och längre beståndande.

trots att det kommande livet är bättre och varar i evighet.

Ehuru det tillkommande lifvet är bättre och varagtigare.

Så står det skrifvet i de äldste bokrullarne,

Detta står sannerligen på de äldsta bladen,

[Allt] detta har helt visst redan [sagts] i de tidigare uppenbarelserna,

Sannerligen står detta i de föresående Skrifterne,

i Abrahams och Mose bokrullar.

På Abrahams och Moses blad.

i Abrahams och Moses uppenbarelser.

Abrahams och Moses Skrifte.