يَـٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ ٱسۡتَجِيبُواْ لِلَّهِ وَلِلرَّسُولِ إِذَا دَعَاكُمۡ لِمَا يُحۡيِيكُمۡۖ وَٱعۡلَمُوٓاْ أَنَّ ٱللَّهَ يَحُولُ بَيۡنَ ٱلۡمَرۡءِ وَقَلۡبِهِۦ وَأَنَّهُۥٓ إِلَيۡهِ تُحۡشَرُونَ٢٤

O I som tron! svaren med lydnad Gud och Hans apostel, när han kallar Eder till det som gifver Eder lif, och veten, att Gud är emellan mannen och hans hjerta. Till Honom skolen I församlas.

I, som tron, hörsammen Gud och aposteln, då han kallar eder till det, som giver eder liv, och veten, att Gud smyger sig emellan mannen och hans hjärta, och att I skolen församlas hos honom!

Troende! Svara när Gud och [Hans] Sändebud kallar er till det som skall förnya ert liv! Ni bör veta att Gud träder emellan människan och hennes eget hjärta och att det är till Honom ni skall samlas åter.

O, J som tron! svarer Gud och Hans sändebud, då det kallar eder till hvad som gifver eder lif; och veter att Gud går emellan en man och dess hjerta, och att hos Honom skolen J samlas: