۞هُوَ ٱلَّذِي خَلَقَكُم مِّن نَّفۡسٖ وَٰحِدَةٖ وَجَعَلَ مِنۡهَا زَوۡجَهَا لِيَسۡكُنَ إِلَيۡهَاۖ فَلَمَّا تَغَشَّىٰهَا حَمَلَتۡ حَمۡلًا خَفِيفٗا فَمَرَّتۡ بِهِۦۖ فَلَمَّآ أَثۡقَلَت دَّعَوَا ٱللَّهَ رَبَّهُمَا لَئِنۡ ءَاتَيۡتَنَا صَٰلِحٗا لَّنَكُونَنَّ مِنَ ٱلشَّـٰكِرِينَ١٨٩

Det är Han, som har skapat Eder af en varelse (Adam), af hvilken Han frambragte dess maka, så att han skulle sluta sig till henne. Sedan han känt henne, bar hon en lätt börda, med hvilken hon utan besvär rörde sig. När denna blef henne för tung, så anropade de begge Gud, sin Herre, och sade: "om du gifver oss en välskapad son, så skola vi vara dig tacksamme.

Han är den, som skapat eder av en enda varelse och åstadkommit hans maka av honom, för att han skulle bo hos henne; och när han lägrat henne, bar hon en lätt börda och gick med den, och när hon fann den tung, åkallade de Gud, sin Herre: »Om du giver oss en välskapad son, skola vi sannerligen höra till de tacksamma.«

DET ÄR Han som har skapat er ur en enda varelse och som av denna skapade dess make, så att [mannen] kan finna ro hos [sin hustru]. När han har slutit henne i sin famn, får hon en lätt börda att bära och hon fortsätter att bära den tills den börjar kännas tung och de anropar Gud, sin Herre: "Om Du skänker oss ett [barn], sunt till kropp och själ, skall vi sannerligen visa tacksamhet!"

Han är den som skapat eder från en enda man, och som af honom gjorde hans maka, att han skulle bo ihop med henne: och då han haft beröring med henne, bar hon en lätt börda, och hon gick dermed. Men då den blef tyngre, åkallade båda Gud, sin Herre, sägande: sannerligen, om Du gifver oss ett rättskapadt foster, skola vi blifva ibland de tacksamme.