قُل لَّآ أَمۡلِكُ لِنَفۡسِي نَفۡعٗا وَلَا ضَرًّا إِلَّا مَا شَآءَ ٱللَّهُۚ وَلَوۡ كُنتُ أَعۡلَمُ ٱلۡغَيۡبَ لَٱسۡتَكۡثَرۡتُ مِنَ ٱلۡخَيۡرِ وَمَا مَسَّنِيَ ٱلسُّوٓءُۚ إِنۡ أَنَا۠ إِلَّا نَذِيرٞ وَبَشِيرٞ لِّقَوۡمٖ يُؤۡمِنُونَ١٨٨

Säg: "jag har ej makt att skaffa mig hvarken det nyttiga eller det skadliga, utan hvad Gud vill. Om jag kände det fördolda, skulle jag nog förvärfva mig mycket godt, och något ondt skulle ej hända mig. Men jag är endast en varnare och ett gladt budskap, som sändts till ett troende folk.

Säg: »Jag mäktar ej göra mig själv varken gagn eller skada, om Gud ej vill; men kände jag det fördolda, så skulle jag skaffa mig mycket gott, och det onda skulle ej nå mig. Jag är blott en varnare och en glädjebudbärare för människor, som tro.«

Säg: "Jag kan inte uppnå förmåner för mig själv eller avvärja ett ont [som hotar mig] - ingenting [händer mig] utom det som Gud vill. Men om jag hade haft full kännedom om det som är dolt för människor, skulle jag helt säkert ha kunnat uppnå mycket av detta livets goda och jag skulle ha undgått allt ont. Jag är bara en varnare och förkunnare av hoppets budskap till människor som vill tro."

Säg: jag förmår ej åstadkomma hvarken gagn eller skada för mig sjelf, utom hvad Gud behagar: om jag hade kunskap om det som är förborgadt, skulle jag visserligen eftersträfva mycket af det goda; och icke skulle det onda vidkomma mig: jag är ju blott en hotande förmanare, och en bebådare af glädje åt menniskor som tro.