وَلَمَّا رَجَعَ مُوسَىٰٓ إِلَىٰ قَوۡمِهِۦ غَضۡبَٰنَ أَسِفٗا قَالَ بِئۡسَمَا خَلَفۡتُمُونِي مِنۢ بَعۡدِيٓۖ أَعَجِلۡتُمۡ أَمۡرَ رَبِّكُمۡۖ وَأَلۡقَى ٱلۡأَلۡوَاحَ وَأَخَذَ بِرَأۡسِ أَخِيهِ يَجُرُّهُۥٓ إِلَيۡهِۚ قَالَ ٱبۡنَ أُمَّ إِنَّ ٱلۡقَوۡمَ ٱسۡتَضۡعَفُونِي وَكَادُواْ يَقۡتُلُونَنِي فَلَا تُشۡمِتۡ بِيَ ٱلۡأَعۡدَآءَ وَلَا تَجۡعَلۡنِي مَعَ ٱلۡقَوۡمِ ٱلظَّـٰلِمِينَ١٥٠

Så snart Moses, vred och bedröfvad, återkom till sitt folk, sade han: "illa hafven I fylt min plats, då jag ej var här. I hafven ju försummat att fullgöra Guds bud." Och kastande taflorna, fattade han sin broder i hufvudet och drog honom till sig. Denne sade: "o min moders son! folket vardt mig öfvermäktigt, och det var nära att de hade dödat mig. Gif mig ej till spott åt mine fiender och räkna mig ej till syndarnes antal."

Och när Mose vred och bedrövad kom tillbaka till sitt folk, sade han: »Vilket olycksaligt tilltag att svika mig under min frånvaro! Haven I åsidosatt eder Herres bud?« Och han kastade bort tavlorna, fattade sin broder i håret och drog honom till sig och sade: »Son av min moder, folket ringaktar mig förvisso, och de hade så när dödat mig; låt då ej fienderna glädjas över min olycka och sätt mig ej bland de orättfärdiga människorna!«

Och när Moses återkom till sitt folk utbrast han, i vrede och sorg: "Avskyvärt är det som ni har gjort i min frånvaro! Har ni [helt] satt er över er Herres befallning?" Och han kastade [Lagens] tavlor på marken och grep om sin broders huvud och drog honom till sig. [Aron] sade: "Du son av min moder! Folket visade öppet sitt förakt för mig och de hade så när dödat mig. Låt inte mina fiender glädjas över min olycka och betrakta mig inte som en av [dessa] syndare!"

Och då Mose återkom till sitt folk i vredesmod, svåra bedröfvad, sade han: ondt är det som J låtit följa efter mig, sedan min bortgång: hafven J påskyndat eder Herras beslut? Och han nedkastade taflorna, och fattade sin broder vid hufvudet och drog honom till sig. Sade Aaron: min moders son, folket ansåg mig, i sanning, för magtlös, och var på vägen att dräpa mig; icke må du då låta fienderna glädja sig öfver mig, ej heller sätta mig jemte de orättfärdiga menniskorna.