وَلَمَّا وَقَعَ عَلَيۡهِمُ ٱلرِّجۡزُ قَالُواْ يَٰمُوسَى ٱدۡعُ لَنَا رَبَّكَ بِمَا عَهِدَ عِندَكَۖ لَئِن كَشَفۡتَ عَنَّا ٱلرِّجۡزَ لَنُؤۡمِنَنَّ لَكَ وَلَنُرۡسِلَنَّ مَعَكَ بَنِيٓ إِسۡرَـٰٓءِيلَ١٣٤

När nu dessa plågor kommo öfver dem, sade de till Moses: "bed för oss din Herre att göra det, som Han enligt ditt föregifvande har lofvat, och då du har befriat oss ifrån plågan, vilja vi tro på dig och släppa ut Israels barn med dig."

Och när straffdomen drabbade dem, sade de: »Mose, åkalla din Herre åt oss på grund av vad han med dig överenskommit! Om du avvänder straffdomen från oss, så skola vi sannerligen sätta tro till dig och sända Israels barn med dig.«

Och var gång en [sådan] prövning drabbade dem, sade de: "Moses! Be för oss till din Herre i enlighet med det förbund som Han har slutit med dig! Om du [på så sätt] befriar oss från denna plåga skall vi sannerligen tro på dig och låta Israels barn lämna [landet] med dig."

Och då plågan föll på dem sade de: o, Mose! anropa för oss din Herra, i kraft af det förbund Han ingått med dig; sannerligen, om du tager bort från oss plågan, skola vi sätta tro till dig, och sända med dig Israels barn.