فَإِذَا قُضِيَتِ ٱلصَّلَوٰةُ فَٱنتَشِرُواْ فِي ٱلۡأَرۡضِ وَٱبۡتَغُواْ مِن فَضۡلِ ٱللَّهِ وَٱذۡكُرُواْ ٱللَّهَ كَثِيرٗا لَّعَلَّكُمۡ تُفۡلِحُونَ١٠

Efter slutad bön, spriden Eder på jorden och sträfven att förskaffa Eder af Guds nådegåfvor; men åkallen ofta Gud, så skall det gå Eder väl.

Och när bönen är slut, så spriden eder på jorden och söken skaffa eder något av Guds ynnest och åkallen honom träget, för den händelse I månden varda lyckliga!

Och när bönen är slut skall var och en gå tillbaka till sitt för att söka det som Gud i Sin godhet [beviljar honom]. Och ha alltid Gud i tankarna, för att det skall gå er väl i händer.

Men då bönen är fulländad, förskingrer eder i landet, och söker att erhålla af Guds öfverflöd, och ihågkommer Gud ofta, på det J mågen blifva lycklige.