لَقَدۡ كَانَ لَكُمۡ فِيهِمۡ أُسۡوَةٌ حَسَنَةٞ لِّمَن كَانَ يَرۡجُواْ ٱللَّهَ وَٱلۡيَوۡمَ ٱلۡأٓخِرَۚ وَمَن يَتَوَلَّ فَإِنَّ ٱللَّهَ هُوَ ٱلۡغَنِيُّ ٱلۡحَمِيدُ٦

I hafven ett skönt föredöme i dem (Abraham och hans anhängare); det är för hvar och en, som hoppas på Gud och på den ytterste dagen. Men om någon försmår detta, så är Gud dock rik och prisvärd.

Ett härligt föredöme för den, som hoppas på Gud och den yttersta dagen, haven I fått i dem, men om någon vänder sig bort, är Gud förvisso den Självtillräcklige, den Prisade.

I dem har ni ett gott föredöme, [ett föredöme] för den som ser fram mot [mötet med] Gud och den Yttersta dagen med hopp [och fruktan]. Och den som vänder ryggen [åt Gud bör tänka på att] Gud är Den som är Sig själv nog, Den som allt lov och pris tillkommer.

Sannerligen hafven J haft i dem ett skönt exempel att följa, för eho som hoppas på Gud och den yttersta dagen; men eho som frånvänder sig, sannerligen är Gud den Rike, den Prisvärde.