وَلَا تَطۡرُدِ ٱلَّذِينَ يَدۡعُونَ رَبَّهُم بِٱلۡغَدَوٰةِ وَٱلۡعَشِيِّ يُرِيدُونَ وَجۡهَهُۥۖ مَا عَلَيۡكَ مِنۡ حِسَابِهِم مِّن شَيۡءٖ وَمَا مِنۡ حِسَابِكَ عَلَيۡهِم مِّن شَيۡءٖ فَتَطۡرُدَهُمۡ فَتَكُونَ مِنَ ٱلظَّـٰلِمِينَ٥٢

och bortdrif icke ifrån dig dem, som åkalla sin Herre morgon och afton af åstundan att vinna Hans välbehag. Du är alls icke ansvarig för dem, ej heller de för dig. Drifver du dem ifrån dig, så hör du till de orättfärdiges antal.

Och driv ej bort dem, som åkalla sin Herre morgon och afton, längtande efter hans välbehag! Det åligger ej dig att hålla någon räkenskap med dem, och det åligger ej dem att hålla någon räkenskap med dig, så att du därför skulle kunna driva dem bort och så komma bland de orättfärdiga.

Stöt inte bort dem som morgon och afton anropar sin Herre och söker vinna Hans välbehag. Du är inte i något avseende ansvarig för vad de gör och de är inte i något avseende ansvariga för vad du gör; men om du stöter bort dem gör du orätt.

Och icke må du drifva bort dem som åkalla sin Herra bittida och sent, längtande efter Hans ansigte; det tillkommer dig icke att dömma om dem någonting, ej heller tillkommer det dem att dömma om dig någonting, att du ej må blifva, med det du drifver bort dem, en af de orättfärdige.