وَلَا تَقۡرَبُواْ مَالَ ٱلۡيَتِيمِ إِلَّا بِٱلَّتِي هِيَ أَحۡسَنُ حَتَّىٰ يَبۡلُغَ أَشُدَّهُۥۚ وَأَوۡفُواْ ٱلۡكَيۡلَ وَٱلۡمِيزَانَ بِٱلۡقِسۡطِۖ لَا نُكَلِّفُ نَفۡسًا إِلَّا وُسۡعَهَاۖ وَإِذَا قُلۡتُمۡ فَٱعۡدِلُواْ وَلَوۡ كَانَ ذَا قُرۡبَىٰۖ وَبِعَهۡدِ ٱللَّهِ أَوۡفُواْۚ ذَٰلِكُمۡ وَصَّىٰكُم بِهِۦ لَعَلَّكُمۡ تَذَكَّرُونَ١٥٢

Vidare 6) I skolen ej uträcka eder hand efter faderlöses egendom, — såvida det ej sker till deras bästa — till dess att de äro myndige; 7) I skolen gifva godt mått och god vigt; 8) I skolen icke pålägga någon (slaf) mera, än hvad han är i stånd att uträtta; 9) när I yttren edert omdöme, så iakttagen rättvisa, äfven om den det gäller är en slägting, och 10) hållen förbundet med Gud. Dessa bud har Gud gifvit Eder, på det att I skolen komma till eftertanke.

Och kommen ej vid den faderlöses egendom, så vida det ej sker till hans bästa, förrän han uppnått myndig ålder! Given rättvisligen fullt mått och full vikt — vi tvinga ingen själ över förmågan — och då I talen, så varen rättvisa, om det ock vore fråga om en anförvant, och uppfyllen avtalet med Gud! Detta har han ålagt eder, för den händelse I månden låta förmana eder.

Och rör inte den faderlöses egendom - om det inte är fråga om att föröka den - innan han har nått myndig ålder. Och mät och väg med fulla mått [i allt vad ni företar er] såsom rättvisa och rimlighet kräver - Vi lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära. - Och när ni yttrar er, yttra er med opartiskhet, även om det gäller en nära anhörig. Och håll fast vid förbundet med Gud." Detta är vad Han befaller er; kanske lägger ni det på minnet.

Och icke mågen J röra vid den faderlöses egendom, utom för att förbättra den, tills han uppnår sin stadgade ålder; och fyller måttet och vågskålarne med rättrådighet: vi skola ej nödga en själ utöfver hennes förmåga: och då J talen, varer rättvise, om det än är fråga om en anförvandt; och uppfyller Guds förbund: detta har Han föreskrifvit eder, på det att J mågen blifva erinrade.