أَفَغَيۡرَ ٱللَّهِ أَبۡتَغِي حَكَمٗا وَهُوَ ٱلَّذِيٓ أَنزَلَ إِلَيۡكُمُ ٱلۡكِتَٰبَ مُفَصَّلٗاۚ وَٱلَّذِينَ ءَاتَيۡنَٰهُمُ ٱلۡكِتَٰبَ يَعۡلَمُونَ أَنَّهُۥ مُنَزَّلٞ مِّن رَّبِّكَ بِٱلۡحَقِّۖ فَلَا تَكُونَنَّ مِنَ ٱلۡمُمۡتَرِينَ١١٤

Skall jag derföre önska mig en annan skiljedomare än Gud? Det är Han, som nedsändt till Eder boken med tydligt innehåll, och de, åt hvilka boken förut meddelats, veta, att din lära är utgången ifrån din Herre och är full af sanning. Var derföre ej en af dem som tvifla.

Skulle jag väl önska mig någon annan än Gud till domare, då han är den, som nedsänt skriften sådan, att den kan utläggas, till eder, och de, som vi givit skriften, veta, att den nedsänts från din Herre uti sanning? Var därför ej bland tvivlarne!

[Säg, Muhammad:] "Skulle jag söka en annan domare än Gud, som har uppenbarat Skriften för er, där sanningen klart skiljs från lögnen?" De som [tidigare] fick ta emot [Vår] uppenbarelse vet att [även] denna har sänts av din Herre och att den förmedlar sanningen. Hys inte minsta tvivel om detta!

Skall jag söka en annan domare än Gud, Han som till eder nedsändt boken att klart åtskilja rätt från orätt? De till hvilka vi gifvit Skriften, veta att hon är nedsänd från din Herra med sanning; alltså skall du ej vara ibland dem som tvifla.