قَدۡ جَآءَكُم بَصَآئِرُ مِن رَّبِّكُمۡۖ فَمَنۡ أَبۡصَرَ فَلِنَفۡسِهِۦۖ وَمَنۡ عَمِيَ فَعَلَيۡهَاۚ وَمَآ أَنَا۠ عَلَيۡكُم بِحَفِيظٖ١٠٤

I hafven emottagit klara bevis ifrån eder Herre; derföre, den som inser sanningen, så är det till hans bästa, men den som är blind för den, han får det umgälla. Men icke är jag eder vaktare.

Så har nu urskillning kommit eder till del från eder Herre; om någon visar urskillning, är det till hans eget bästa, och om någon är blind, är det till hans egen skada, ty jag är ingen väktare över eder.

Ni har nu fått ta emot från er Herre en [uppenbarelse] som skall öppna era ögon för [sanningen], och den som vill se har [själv] gott av detta och den som vill [förbli] blind skadar ingen annan än sig själv. Och [säg till dem som vill förbli blinda]: "Jag har inte satts att vaka över er."

Nu hafva tydliga bevis kommit till eder från eder Herra; ho derföre som ser, det är för sin egen själ, och ho som är blind, det är mot densamma; och icke är jag en vaktare öfver eder.