وَٱلَّذِينَ يُظَٰهِرُونَ مِن نِّسَآئِهِمۡ ثُمَّ يَعُودُونَ لِمَا قَالُواْ فَتَحۡرِيرُ رَقَبَةٖ مِّن قَبۡلِ أَن يَتَمَآسَّاۚ ذَٰلِكُمۡ تُوعَظُونَ بِهِۦۚ وَٱللَّهُ بِمَا تَعۡمَلُونَ خَبِيرٞ٣

Om de, som på detta sätt hafva skilt sig ifrån sina hustrur, sedan vilja återtaga sitt ord, så böra de frigifva en slaf, innan de vidröra hvarandra. Detta åläggens I att göra, och Gud vet hvad I gören.

Och om några förskjuta sina hustrur, men sedan åtra sig i vad de sagt, åligger dem frigivning av en slav, innan de hava beröring med varandra. Härtill uppmanens I; ja, Gud är underkunnig om vad I gören.

De som på detta sätt förskjuter sin hustru men tar tillbaka sitt ord skall [som bot] skänka en slav friheten, innan samlivet [med den förskjutna] får återupptas. Detta är vad Gud föreskriver för er. Gud är underrättad om vad ni gör.

De som säga till sina qvinnor: du är för mig liksom min moders rygg, och sedan återtaga hvad de sagt, då skola de frigöra en fånge innan de vidröra hvarandra: detta är det hvartill J ären förmanade; och Gud vet hvad J gören.