وَمَا لَكُمۡ أَلَّا تُنفِقُواْ فِي سَبِيلِ ٱللَّهِ وَلِلَّهِ مِيرَٰثُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۚ لَا يَسۡتَوِي مِنكُم مَّنۡ أَنفَقَ مِن قَبۡلِ ٱلۡفَتۡحِ وَقَٰتَلَۚ أُوْلَـٰٓئِكَ أَعۡظَمُ دَرَجَةٗ مِّنَ ٱلَّذِينَ أَنفَقُواْ مِنۢ بَعۡدُ وَقَٰتَلُواْۚ وَكُلّٗا وَعَدَ ٱللَّهُ ٱلۡحُسۡنَىٰۚ وَٱللَّهُ بِمَا تَعۡمَلُونَ خَبِيرٞ١٠

Huru är det fatt med Eder? I utgifven icke af edre egodelar för Guds saks skull, ehuru Gud allena rår om himlarne och jorden. De ibland Eder, som bidrogo med sin egendom före segern (vid Bedr eller Mekkas intagande) och deltogo i striden, kunna ej jemföras med andre, som efteråt bidrogo med sin egendom och stridde; ty de förre äro i högre anseende än de senare. Gud har dock lofvat dem alle en härlig lön, och Gud vet hvad I gören.

Vad går åt eder, att I icke given bort edra ägodelar för Guds sak? Himlarnas och jordens arvedel tillhör ju Gud. Den av eder, som givit bort sina ägodelar före segern och kämpat, är ej likställd med någon annan. Dessa skola uppnå en högre grad än de, som giva bort sina ägodelar efteråt och kämpa, men allesammans har Gud lovat det yppersta; ja, Gud är underkunnig om vad I gören.

Hur är det fatt med er, som inte vill ge [av det ni äger] för Guds sak? Allt det som himlarna och jorden lämnar i arv skall ändå tillfalla Gud! De bland er som gav [av vad de ägde] och kämpade [för Guds sak] före segern kan inte jämställas [med er andra] och står ett steg högre än de som gav och kämpade [först] efteråt, även om Gud har lovat dem alla det högsta goda. Gud är underrättad om vad ni gör.

Hvad fattas väl eder, att J ingenting utgifven för Guds sak, då himlarnes och jordens arf tillhör Gud? De ibland eder som gifvit bidrag och stridt före Meckas eröfring, skola ej anses lika med de öfrige: de äro högre i grad än de som sedan gifva bidrag och strida; men Gud har lofvat alla ett skönt slut: och Gud vet hvad J gören.