قُلۡ يَـٰٓأَهۡلَ ٱلۡكِتَٰبِ هَلۡ تَنقِمُونَ مِنَّآ إِلَّآ أَنۡ ءَامَنَّا بِٱللَّهِ وَمَآ أُنزِلَ إِلَيۡنَا وَمَآ أُنزِلَ مِن قَبۡلُ وَأَنَّ أَكۡثَرَكُمۡ فَٰسِقُونَ٥٩

Säg: "tadlen I, som egen Skriften, oss för något annat, än att vi tro på Gud och på det, som Han tillförne har uppenbarat, och derföre att de fleste af Eder äro elake?"

— Tornberg

Säg: »I, som fått skriften, ären I gramse på oss för något annat än därför att vi tro på Gud, på vad som nedsänts till oss och vad som nedsänts förut och därför att de flesta av eder äro ogudaktiga?«

— Zetterstéen

Säg: "Ni, efterföljare av äldre tiders uppenbarelser, har ni ingenting annat emot oss än detta att vi tror på Gud och på det som har uppenbarats för oss och på det som uppenbarades i äldre tid, medan ni [själva] - de flesta av er - är förhärdade i trots och olydnad?"

— Bernström

Säg: o, J Skriftens folk! antingen haten J oss blott derföre att vi tro på Gud och på det som till oss blifvit nedsändt, och det som blifvit nedsändt förut, eller derföre att största delen af eder äro gudlöse?

— Crusenstolpe

Säg: »Ni som fått Skriften, är ni förbittrade på oss av någon annan anledning än att vi tror på Gud, på vad som uppenbarats för oss och vad som uppenbarats förut, och för att de flesta av er är trotsiga syndare?«

— Zamzam förlag

Kommentar

Säg: »Ni som fått Skriften, är ni förbittrade på oss av någon annan anledning än att vi tror på Gud, på vad som uppenbarats för oss och vad som uppenbarats förut: Ibn Abbas, må Gud vara nöjd med honom och hans far, har berättat att denna och efterföljande vers uppenbarades när en grupp judar kom till Profeten ﷺ och frågade vilka Sändebud han trodde på. Han svarade genom att recitera versen: Vi tror på Gud, på vad som uppenbarats för oss och vad som uppenbarats för Abraham, Ismael, Isak och Jakob och hans ättlingar, på vad Moses och Jesus fått och vad Profeterna fått från sin Herre; vi gör ingen åtskillnad mellan dem och vi underkastar oss Honom [K. 2:136]. När han i sitt svar nämnde Jesus, frid vare med honom, förnekade de hans profetskap och sade: ”Vid Gud, vi känner inte till något samfund vars lott är sämre än er, varken i detta liv eller i nästa, och ingen religion som är sämre än er.” [al-Qurtubi]

Och för att de flesta av er är trotsiga syndare: Konjunktionen ”och” (wa) kan här tolkas som ”medan” (maʿa). Versens innebörd blir då en kontrast: ”Ni är förbittrade på oss enbart för att vi tror på Gud, medan de flesta av er är trotsiga syndare.” När två personer är oense, och den ene av dem kännetecknas av klandervärda egenskaper medan den andre kännetecknas av berömvärda egenskaper, väcker de goda egenskaperna hos den ene hat och avund i hjärtat hos den andre.⁽¹⁾ Alla som håller fast vid judendomen efter Profetens ﷺ ankomst är trotsiga syndare och förnekare av sanningen, hur kommer det sig då att det bara är majoriteten av dem som beskrivs i dessa termer? Det finns två svar på denna fråga: 1. De tog emot mutor och sade och betedde sig som de gjorde för att uppnå ledande positioner och status. De betraktades därför som syndare och inte som rättfärdiga människor enligt måttstockarna i deras egen religion. Den som förnekar sanningen kan alltså vara rättskaffens eller syndare enligt sin egen religion, och det var av denna anledning som Han, den Högste, beskriver dem som trotsiga syndare. 2. Det är också möjligt att Gud sade så, för att exkludera de bland dem som hade antagit islam. [al-Razi]

(1) Att judarna själva kunde bevittna muslimernas andliga framgångar samtidigt som de var medvetna om sitt eget andliga förfall, gav upphov till avund och bitterhet, och det var detta som var den verkliga orsaken till deras bitterhet, ö.a.