Sura 5 · Bordet (Al-Maaida) · vers 2 av 120

Öppna i läsaren
5:2

يَـٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ لَا تُحِلُّواْ شَعَـٰٓئِرَ ٱللَّهِ وَلَا ٱلشَّهۡرَ ٱلۡحَرَامَ وَلَا ٱلۡهَدۡيَ وَلَا ٱلۡقَلَـٰٓئِدَ وَلَآ ءَآمِّينَ ٱلۡبَيۡتَ ٱلۡحَرَامَ يَبۡتَغُونَ فَضۡلٗا مِّن رَّبِّهِمۡ وَرِضۡوَٰنٗاۚ وَإِذَا حَلَلۡتُمۡ فَٱصۡطَادُواْۚ وَلَا يَجۡرِمَنَّكُمۡ شَنَـَٔانُ قَوۡمٍ أَن صَدُّوكُمۡ عَنِ ٱلۡمَسۡجِدِ ٱلۡحَرَامِ أَن تَعۡتَدُواْۘ وَتَعَاوَنُواْ عَلَى ٱلۡبِرِّ وَٱلتَّقۡوَىٰۖ وَلَا تَعَاوَنُواْ عَلَى ٱلۡإِثۡمِ وَٱلۡعُدۡوَٰنِۚ وَٱتَّقُواْ ٱللَّهَۖ إِنَّ ٱللَّهَ شَدِيدُ ٱلۡعِقَابِ٢

Kränken ej, I troende! Guds sedvänjor, ej heller den helige månaden, icke offerdjuren, ej heller deras prydnader, ej heller dem, som begifva sig till det heliga huset (Ka'ba), för att vinna sin Herres nåd och välbehag.

Tornberg

I, som tron, ansen eder icke äga eder frihet i fråga om de av Gud befallda sedvänjorna, den fridlysta månaden, offerdjuren eller deras utstyrsel och icke heller då I ären stadda på väg till det fridlysta templet av åstundan efter ynnest och välbehag hos eder Herre! Men när I ägen eder frihet, så gån på jakt! Icke heller må någon förbittring mot vissa människor, därför att de utestänga eder från det fridlysta templet, förmå eder att begå några överträdelser och hjälpas åt till förfång för fromhet och gudaktighet eller hjälpas åt i synd och fiendskap, utan frukten Gud! Gud är förvisso sträng i att straffa.

Zetterstéen

Troende! Vanhelga inte de riter och symboler som Gud har instiftat, inte heller den [åt vallfärden] helgade månaden eller de bekransade offerdjuren, och visa respekt för dem som beger sig till Helgedomen för att söka Guds nåd och Hans välbehag. När ni lägger av vallfärdsdräkten får ni [på nytt] ägna er åt jakt. Och låt inte hat mot dem som spärrade vägen för er till den heliga Moskén driva er till angreppshandlingar, utan samarbeta för att befrämja fromhet och gudsfruktan, och slut er inte samman för att befrämja synd och fiendskap. Och frukta Gud! Gud straffar med stränghet.

Bernström

O, J som tron! icke mågen J missbruka Guds heliga bruk, ej heller den fridlysta månaden, ej heller offren, ej heller deras prydnader, ej heller den som valllfärdas till det fridlysta huset, sökande sin Herras nåd och välbehag. Men när J fullbordat vallfarten, då mågen J jaga. Och icke skall menniskors ondska att afhålla eder från det fridlysta templet, drifva eder att begå öfverträdelser. Bistå hvarandra i rättvisa och gudaktighet; men bistår icke hvarandra i synd och orättvisa; och frukter Gud, ty Gud är sträng i straffet.

Crusenstolpe

Troende, vanhelga inte Guds symboler, den heliga månaden, offerdjuren eller deras utstyrsel och inte heller dem som är på väg till det heliga huset av längtan efter sin Herres ynnest och välbehag. Men när ni avslutat vallfärden kan ni ägna er åt jakt. Ni ska inte heller låta ert hat mot vissa människor – därför att de utestängde er från den heliga moskén – förmå er att begå några överträdelser. Hjälp varandra i fromhet och gudsfruktan, men inte i synd och överträdelse, och frukta Gud! Ja, Gud är sträng i att straffa.

Zamzam förlag

Kommentar

Vanhelga inte Guds symboler: Ordet symboler syftar här på vallfärdens riter, men det har också sagts att det syftar på Guds religion eller de plikter som Gud har ålagt människan. Den heliga månaden: Det vill säga, vanhelga inte den heliga månaden, vare sig genom att strida i den eller genom att tillfälligt vanhelga den och i dess ställe utse en annan månad som helig (al-nasī’).(1) [al-Baydawi]

Offerdjuren: Det är de djur som förs till Guds hus som offergåvor, såsom kamelston, kor eller får. Eller deras utstyrsel: Utstyrsel syftar här på de kransar som hängdes runt offerdjurens halsar. Det vill säga, ni ska inte vanhelga offerdjuren, ja, inte ens deras utstyrsel. Men när ni avslutat vallfärden kan ni ägna er åt jakt: I den föregående versen förbjöds de att jaga under vallfärden, och här lyfts detta förbud när vallfärden är avslutad. [al-Razi]

Ni ska inte heller låta ert hat mot vissa människor – därför att de utestängde er från den heliga moskén – förmå er att begå några överträdelser: Det vill säga, er vrede över att de tidigare hindrade er från att utföra vallfärden får inte leda till överträdelser som att döda dem eller stjäla deras rikedomar. Hjälp varandra i fromhet och gudsfruktan: Det har sagts att fromhet (birr) är att hörsamma påbuden och att gudsfruktan (taqwā) är att undvika förbuden. Det har också sagts att fromhet syftar på islam och gudsfruktan på sunnan. Men inte i synd och överträdelse: Det har sagts att synd (ithm) är otro, och att överträdelse (ʿudwān) är orättvisa eller grundlösa religiösa påfund (bidʿa). Någon frågade Guds Sändebud ﷺ om fromhet (birr) och synd (ithm) och han svarade: ”Fromhet är god karaktär, och synd är det som gnager i din själ och som du skulle avsky att folk fick kännedom om.” [al-Baghawi]

Ni ska inte heller låta ert hat mot vissa människor – därför att de utestängde er från den heliga moskén(2) – förmå er att begå några överträdelser: Guds Sändebud ﷺ sade: ”Återlämna det som anförtrotts dig till den som anförtrodde dig det, men svik inte den som har svikit dig.” [al-Qurtubi]


Men när ni avslutat vallfärden kan ni ägna er åt jakt: När ni har iakttagit Våra rättigheter kan ni återgå till era egna behov och intressen. Men kom ihåg: Så länge ni befinner er i Vårt grepp, ska ni inte sträva efter att tillgodose era egna intressen, för då tillhör ni Oss helt och fullt.(3) [al-Qushayri] 

  1. (1) Under okunnighetens tid respekterades i regel förbudet mot att kriga under de heliga månaderna. Ibland kunde dock en helig månad infalla vid en tidpunkt som ansågs vara olämplig, exempelvis om en stam ville fortsätta ett pågående krig. Bruket av al-nasī’ innebar då att man sköt upp den heliga månaden och i stället förklarade en vanlig månad som helig, för att på så sätt kunna fortsätta strida. Denna manipulation av de heliga månaderna förbjöds i Koranen, ö.a.
  2. (2) Se kommentar till vers 2:190, ö.a.
  3. (3) Det vill säga, när ni ägnar er åt gudsdyrkan ska ni inte låta er distraheras av något annat, ö.a.