يَـٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ شَهَٰدَةُ بَيۡنِكُمۡ إِذَا حَضَرَ أَحَدَكُمُ ٱلۡمَوۡتُ حِينَ ٱلۡوَصِيَّةِ ٱثۡنَانِ ذَوَا عَدۡلٖ مِّنكُمۡ أَوۡ ءَاخَرَانِ مِنۡ غَيۡرِكُمۡ إِنۡ أَنتُمۡ ضَرَبۡتُمۡ فِي ٱلۡأَرۡضِ فَأَصَٰبَتۡكُم مُّصِيبَةُ ٱلۡمَوۡتِۚ تَحۡبِسُونَهُمَا مِنۢ بَعۡدِ ٱلصَّلَوٰةِ فَيُقۡسِمَانِ بِٱللَّهِ إِنِ ٱرۡتَبۡتُمۡ لَا نَشۡتَرِي بِهِۦ ثَمَنٗا وَلَوۡ كَانَ ذَا قُرۡبَىٰ وَلَا نَكۡتُمُ شَهَٰدَةَ ٱللَّهِ إِنَّآ إِذٗا لَّمِنَ ٱلۡأٓثِمِينَ١٠٦

O I som tron! då någon af Eder känner döden nalkas och testamente skall upprättas, så bör bevittnandet deraf ega rum emellan Eder, så att två redlige män af edre närmaste varda vittnen, eller tvenne andre, i fall I ären på resa i landet och dödens skickelse då skulle träffa Eder. Qvarhållen dem efter aftonbönen. Om I tviflen på deras redlighet, så skola de svärja vid Gud: "vi skola ej sälja vittnesmålet för vinst, äfven om han (som affordrar eden) vore vår slägting, ej heller skola vi fördölja det vittnesmål, som Gud har befalt, ty då skulle vi vara syndare."

I, som tron, då någon av eder ligger för döden, vare två redlige män ur eder egen krets vittnen bland eder vid testamentets upprättande eller ock två andra för eder främmande, om I nämligen ären stadda på färd på jorden och dödsfallet inträffar därunder. Därest I hysen något tvivel, skolen I hålla dem kvar efter bönen, och de skola svärja vid Gud: »Vi skola icke sälja det för något pris, om det också gällde en anförvant, och vi skola icke heller dölja Guds vittnesmål; då hörde vi sannerligen till de oärliga.«

TROENDE! När någon bland er känner döden nalkas och vill förordna [om sin kvarlåtenskap, skall han tillkalla som] vittnen två av era rättsinniga män eller - om han befinner sig på resa och tror att döden är nära - två andra utanför [ert samfund]. Håll dem kvar efter bönen och om ni tvekar [om deras trovärdighet] låt dem svära vid Gud: "Vi skall inte göra oss någon vinst av detta, inte ens [till förmån] för en nära anförvant, och vi skall inte undanhålla vad vi på Guds befallning har bevittnat - i annat fall skulle vi sannerligen höra till förbrytarna och syndarna."

O, J som tron! må det tagas vittne ibland eder då någon nalkas sitt slut, vid testamentets tid, tvenne rättrådige män af eder sjeftve, eller tvenne andre som icke tillhöra eder, om J färdens omkring på jorden, och dödens olycksfall träffar eder. J skolen hålla båda i förvar tills efter bönen, och de skola svärja vid Gud, om J tviflen, sägande: vi skola icke sälja det vittnesmålet för något pris, äfven om en anförvandt vore i fråga; ej heller skola vi dölja Guds vittnesmål, ty då vore vi visserligen af de orättfärdige.