يَـٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ عَلَيۡكُمۡ أَنفُسَكُمۡۖ لَا يَضُرُّكُم مَّن ضَلَّ إِذَا ٱهۡتَدَيۡتُمۡۚ إِلَى ٱللَّهِ مَرۡجِعُكُمۡ جَمِيعٗا فَيُنَبِّئُكُم بِمَا كُنتُمۡ تَعۡمَلُونَ١٠٥

O I som tron! vaken öfver edra själar. Icke kan den skada Eder, som far vill, om I ären stadde på den rätta vägen. Till Gud skolen I återvända, och då skall Han förkunna Eder hvad I gjort hafven.

I, som tron, tagen hand om eder själva! Den, som far vilse, kan icke skada eder, då I ären stadda på den rätta vägen. Till Gud skolen I allesammans återvända, och han skall tala om för eder vad I gjorden.

Troende! Era själar är ert ansvar. Om ni är rätt vägledda, kan de som har gått vilse inte skada er. Till Gud skall ni alla samlas åter och Han skall låta er veta vad era handlingar [var värda].

O, J som tron! på eder ligger omsorgen om edra själar; icke skall den som far vilse skada eder, då J ären vägledde: till Gud skolen J alla återvända, och Han skall förkunna eder hvad J gjorden.