إِذۡ جَعَلَ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ فِي قُلُوبِهِمُ ٱلۡحَمِيَّةَ حَمِيَّةَ ٱلۡجَٰهِلِيَّةِ فَأَنزَلَ ٱللَّهُ سَكِينَتَهُۥ عَلَىٰ رَسُولِهِۦ وَعَلَى ٱلۡمُؤۡمِنِينَ وَأَلۡزَمَهُمۡ كَلِمَةَ ٱلتَّقۡوَىٰ وَكَانُوٓاْ أَحَقَّ بِهَا وَأَهۡلَهَاۚ وَكَانَ ٱللَّهُ بِكُلِّ شَيۡءٍ عَلِيمٗا٢٦

När de otrogne hade låtit sina hjertan intagas af öfvermod, okunnighetens öfvermod, nedsände Gud till sin apostel och de troende lugn, och gjorde dem till pligt försonlighetens ord, och detta var dem värdigast och mest passande. — Gud vet allting.

Än när de, som voro otrogna, läto förtrytelsen, hednatidens förtrytelse, vinna insteg i sina hjärtan och Gud nedsände sin schekina över sin apostel och de rättrogna och anbefallde dem gudaktighetens ord, vartill de voro mera berättigade och behöriga! Ja, Gud är allvetande.

Medan förnekarna av sanningen drevs av ett fanatiskt hat, den hedniska okunnighetens hat, lät Gud ett stort lugn sänka sig över Sitt Sändebud och de troende och gjorde dem starkt medvetna om [innebörden av] ordet gudsfruktan; denna [nåd] förtjänade de i hög grad, ja, de var värdiga den. Gud har kännedom om allt.

Då de som icke trodde satt i sina hjertan frånstötande sträfhet, okunnighetens sträfhet; men Gud nedsände sin frid öfver sitt sändebud och öfver de rättrogne, och inplantade hos dem gudsfruktans ord, och de voro dertill lämpligare, och värdige deraf; och Gud är allvetande.