لَّيۡسَ عَلَى ٱلۡأَعۡمَىٰ حَرَجٞ وَلَا عَلَى ٱلۡأَعۡرَجِ حَرَجٞ وَلَا عَلَى ٱلۡمَرِيضِ حَرَجٞۗ وَمَن يُطِعِ ٱللَّهَ وَرَسُولَهُۥ يُدۡخِلۡهُ جَنَّـٰتٖ تَجۡرِي مِن تَحۡتِهَا ٱلۡأَنۡهَٰرُۖ وَمَن يَتَوَلَّ يُعَذِّبۡهُ عَذَابًا أَلِيمٗا١٧

De blinde, lame och sjuke äro dock icke förpligtade att draga i fält. Den som lyder Gud och Hans sändebud, honom skall Han införa i paradiset, som vattnas af rinnande bäckar. Men den, som drager sig undan, skall Han straffa med ett pinsamt straff.

Det är ingen synd för den blinde, ingen synd för den halte och ingen synd för den sjuke; och den, som lyder Gud och hans apostel, skall han låta komma in i lustgårdar, genomflutna av bäckar, men den, som vänder sig bort, skall han hemsöka med ett plågsamt straff.

Ingen blind kan klandras och ingen halt och ingen sjuk kan klandras [för att de inte går med i ett krig för Guds sak]. Men alla som lyder Gud och Hans Sändebud skall Gud föra till lustgårdar, vattnade av bäckar, och alla som undandrar sig [plikten att lyda] skall Han straffa med ett plågsamt straff.

Det är ej synd för den blinde, ej heller synd för den halte, ej heller synd för den sjuke, att ej gå i fält: och eho som hörsammar Gud och sändebudet från Honom, den skall Han införa i lustgårdar hvarigenom floder löpa; men den som bortvänder sig skall Han straffa med ett plågsamt straff.