قُلِ ٱللَّهُ يُحۡيِيكُمۡ ثُمَّ يُمِيتُكُمۡ ثُمَّ يَجۡمَعُكُمۡ إِلَىٰ يَوۡمِ ٱلۡقِيَٰمَةِ لَا رَيۡبَ فِيهِ وَلَٰكِنَّ أَكۡثَرَ ٱلنَّاسِ لَا يَعۡلَمُونَ٢٦

Säg: "Gud gifver Eder lif, låter Eder sedan dö, hvarefter Han skall hopsamla Eder på uppståndelsedagen, om hvilken intet tvifvel finnes; men de flesta menniskor äro okunniga.

Säg: »Gud uppväcker eder till liv; sedan skall han låta eder dö, och sedan skall han församla eder till uppståndelsens dag. Det råder intet tvivel därom, men de flesta människor veta ingenting.«

Säg: "Det är Gud som ger er liv och sedan låter er dö och som, när Uppståndelsens dag är inne - här finns inte rum för tvivel - skall samla er [till Sig]; men [om detta] har de flesta människor ingen kunskap."

Säg: Gud gifver eder lif, sedan låter Han eder dö, och derefter skall Han hopsamla eder på uppståndelsens dag, hvarom ej är tvifvel; men de flesta menniskor hafva ej förstånd.