وَلَا يَمۡلِكُ ٱلَّذِينَ يَدۡعُونَ مِن دُونِهِ ٱلشَّفَٰعَةَ إِلَّا مَن شَهِدَ بِٱلۡحَقِّ وَهُمۡ يَعۡلَمُونَ٨٦

Dessa väsenden, som de åkalla jemte Honom, äro icke i stånd att framställa en förbön, undantagandes sådane (såsom Jesus och änglarne) hvilka vittna för sanningen, och desse hafva kunskap (om dessa ting).

De, som de åkalla i stället för honom, mäkta ej åstadkomma någon medling, utan blott de, som vittna om sanningen, därför att de känna till den.

De som de åkallar i stället för Gud har inte makt att tala till förmån [för sina tillbedjare]; ingen [kan göra detta] utom den som med [full] kunskap vittnar om sanningen.

Sådane de åkalla, utom Honom, äro ej mägtige till bemedling, utom dem som bevittna sanningen, och de känna henne.