وَلَقَدۡ ءَاتَيۡنَا مُوسَى ٱلۡكِتَٰبَ فَٱخۡتُلِفَ فِيهِۚ وَلَوۡلَا كَلِمَةٞ سَبَقَتۡ مِن رَّبِّكَ لَقُضِيَ بَيۡنَهُمۡۚ وَإِنَّهُمۡ لَفِي شَكّٖ مِّنۡهُ مُرِيبٖ٤٥

Vi hafva öfverlemnat boken till Moses. Men det uppstod olika meningar om den, och hade icke din Herre redan sagt ett ord, så skulle saken hafva varit afgjord emellan dem. De äro ännu i ett rådlöst tvifvel deröfver.

Vi hava ju givit Mose skriften, och så tvistade man om den, och om det ej redan kommit besked från din Herre, så hade saken varit avgjord mellan dem, men de hyste sannerligen betänkliga tvivel om den.

Och Vi gav Moses Skriften, men olika meningar uppstod [bland människorna] om dess innebörd; och om inte din Herre hade beslutat [om uppskov] skulle allt [genast] ha varit avgjort mellan dem. Men [som det nu är] fortsätter de att omge [uppenbarelsen] med sina tvivel och misstankar.

Sannerligen gåfvo vi Mose Skriften, men det uppväcktes tvist derom; och om icke ett ord från din Herra föregått, visserligen skulle det blifvit afgjordt emellan dem; ty de voro i ett misstänksamt tvifvel derom.