أَفَلَا يَتَدَبَّرُونَ ٱلۡقُرۡءَانَۚ وَلَوۡ كَانَ مِنۡ عِندِ غَيۡرِ ٱللَّهِ لَوَجَدُواْ فِيهِ ٱخۡتِلَٰفٗا كَثِيرٗا٨٢

Om den kom från någon annan än Gud, skulle de ju finna många motsägelser⁽¹⁾ i den: Det finns tre argument för att Koranen kommer från Gud och att Profeten ﷺ talar sanning: för det första Koranens vältalighet (faṣaḥa), för det andra, att den innehåller berättelser om det som varit och det som kommer att ske och för det tredje att den inte innehåller motsägelser. Det är det sistnämnda som åsyftas i den här versen. 

Abu Bakr al-Asamm menar att frånvaron av motsägelser syftar på att hycklarna i hemlighet brukade konspirera och göra upp onda planer, och att Gud gav Profeten ﷺ kännedom om deras planer och nämnde dem i Koranen. Hycklarna kunde därför själva se att det som sades om deras hemliga gärningar stämde överens med verkligheten. 

En annan åsikt, som förespråkas av majoriteten av de skolastiska teologerna (al-mutakallimūn), är att Koranen är en utförlig skrift som innehåller många typer av kunskap. En sådan skrift skulle inte vara fri från motsägelsefulla påståenden om den hade skrivits av en människa. Koranen innehåller inga sådana motsägelser och vi vet därför att den har uppenbarats av Gud. [al-Razi]

Begrundar de då inte Koranen: Reflektionens djup beror på hjärtats renhet. Ju renare hjärtat är, desto mer avslöjas Koranens hemligheter. I samma utsträckning som bilder av världen hopar sig och speglas i hjärtats spegel, blir hjärtat beslöjat från att upptäcka Koranens hemligheter, även om det tillhör någon som har stora kunskaper om den yttre lagen. Koranen är ett läkemedel för hjärtats sjukdomar och Gud uppmanar därför hycklarna att reflektera över dess budskap för att de ska bli botade. Men låsen på deras hjärtan hindrar dem från att förstå Guds ord. [Ibn Ajiba]

1. (1) Ordet ikhtilāf kan betyda motsägelse, som i översättningen ovan, men det kan också syfta på att något inte stämmer överens med verkligheten, ö.a.