أَلَمۡ تَرَ إِلَى ٱلَّذِينَ أُوتُواْ نَصِيبٗا مِّنَ ٱلۡكِتَٰبِ يُؤۡمِنُونَ بِٱلۡجِبۡتِ وَٱلطَّـٰغُوتِ وَيَقُولُونَ لِلَّذِينَ كَفَرُواْ هَـٰٓؤُلَآءِ أَهۡدَىٰ مِنَ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ سَبِيلًا٥١
Har du ej gifvit akt på dem, som fått en del af Skriften? De tro på Djibt och Thâghût och säga om de otrogne: "desse äro bättre ledde än de troende."
Har du ej givit akt på dem, som fått en del av skriften? De tro på Gibt och Tagut och säga om dem, som äro otrogna: »Dessa äro stadda på en bättre väg än de, som tro.«
Har du inte lagt märke till hur de som [tidigare] fått ta emot något av uppenbarelsen nu tror på allehanda mysterier och trolldom och hyllar ondskans makter? De säger att de som förnekar sanningen har fått bättre vägledning än de troende.
Har du icke bemärkt dem som fått en del af Skriften, hvilka tro på Djebts och Taghuts och säga om dem som icke tro: desse äro ledde på en bättre väg än de som tro.
Har du inte beaktat dem, som fått en del av Skriften? De tror på jibt och ṭāghūt och säger om dem, som förnekar sanningen: »Dessa har fått bättre vägledning än de som tror.«
Kommentar
De tror på jibt och ṭāghūt och säger om dem, som förnekar sanningen: »Dessa har fått bättre vägledning än de som tror.«: Det här är ytterligare ett exempel på en av deras onda planer. De påstod att de som dyrkade avgudar var bättre än de som dyrkade en Gud, trots att de visste att det inte var sant. De sade så endast för att de var högmodiga, trotsiga och fanatiska. Det har berättats att Huyayy ibn Akhtab och Kaʿb ibn al-Ashraf begav sig från Medina till Mecka tillsammans med en grupp judar för att alliera sig med Quraysh i striden mot Profeten ﷺ. Quraysh sade: ”Ni tillhör Skriftens folk, och ni är närmare Muhammed än vi. Vi känner oss därför inte säkra på er. Fall ner på era ansikten inför våra avgudar så att vi får ro i våra hjärtan!”, varpå judarna gjorde som de blivit tillsagda. Det är detta som avses med orden: De tror på jibt och ṭāghūt, eftersom de föll ner på sina ansikten inför avgudarna. Abu Sufyan frågade sedan: ”Har vi eller Muhammed fått bättre vägledning?” ”Vad säger Muhammed?”, frågade Kaʿb. Abu Sufyan svarade: ”Han påbjuder människorna att endast dyrka Gud, förbjuder dem att dyrka avgudar, uppmanar dem att överge sina förfäders religion och orsakar splittring.” Kaʿb frågade: ”Vad är er religion?” ”Vi är ansvariga för Huset”, svarade han, ”vi förser pilgrimerna med vatten, vi är generösa mot våra gäster, befriar fångar”, och sedan räknade han upp en rad olika saker som de brukade göra. När Kaʿb fick höra detta sade han: ”Ni har fått bättre vägledning.” Jibt och ṭāghūt: Det har sagts att jibt är trolldom och att ṭāghūt är Satan. Det har också sagts att jibt är avgudar och att ṭāghūt är avgudarnas talespersoner som sprider lögner och påstår sig ge uttryck för avgudarnas vilja. Det finns även en rad andra åsikter om ordens betydelse, men sammanfattningsvis kan man säga att dessa två ord används för att beteckna sådana som går till ytterligheter i sin ondska och sitt fördärv. Det är dessa som Gud förbannat, och åt den Gud förbannar ska du aldrig finna någon hjälpare: De gjorde sig förtjänta av denna förbannelse, eftersom påståendet att månggudadyrkarna var bättre än de som trodde på Profeten ﷺ bara hade sitt ursprung i högmod och trots. [al-Razi]
De tror på jibt och ṭāghūt: Människans ṭāghūt är hennes begär och lägre själ och hennes jibt är hennes avgudar – allt hon strävar efter och som inte är Gud. När någon fäster blicken vid en person, ser en orsak, dröjer sig kvar vid en yttre förklaring(1) eller rättar sig efter ett begär, är den saken hans jibt och ṭāghūt. [al-Qushayri]
- (1) Det vill säga, när man uppehåller sig vid något av det som sker i det yttre och glömmer bort att det är Gud som har makt över allt, ö.a.