مِّنَ ٱلَّذِينَ هَادُواْ يُحَرِّفُونَ ٱلۡكَلِمَ عَن مَّوَاضِعِهِۦ وَيَقُولُونَ سَمِعۡنَا وَعَصَيۡنَا وَٱسۡمَعۡ غَيۡرَ مُسۡمَعٖ وَرَٰعِنَا لَيَّۢا بِأَلۡسِنَتِهِمۡ وَطَعۡنٗا فِي ٱلدِّينِۚ وَلَوۡ أَنَّهُمۡ قَالُواْ سَمِعۡنَا وَأَطَعۡنَا وَٱسۡمَعۡ وَٱنظُرۡنَا لَكَانَ خَيۡرٗا لَّهُمۡ وَأَقۡوَمَ وَلَٰكِن لَّعَنَهُمُ ٱللَّهُ بِكُفۡرِهِمۡ فَلَا يُؤۡمِنُونَ إِلَّا قَلِيلٗا٤٦
Somlige judar vränga Skriftens ord ifrån deras rätta plats och säga: "vi höra, men motsätta oss. Hör utan att höras och gif akt på oss," för att med sina tungor förvrida ordens betydelse och skända den sanna läran. Det vore bäst för dem och riktigast, om de sade: "vi hafva hört och vi lyda. Hör och se till oss". Gud förbannar dem för deras otros skull, och hvad de tro är af ringa värde.
Bland dem, som äro judar, finnas de, som rycka orden ur deras sammanhang och vrängande med sina tungor och häcklande religionen säga: »Vi höra och trotsa«, »hör vad du ej vill höra!« och ra'ina. Om de sade: » Vi höra och lyda«, »hör!« och unzurna, så vore det bättre och rättare för dem, men Gud har förbannat dem för deras otro, så att de icke tro på ett fåtal när.
Bland de judiska trosbekännarna finns de som förvränger uppenbarelsens ord och bryter ut dem ur sitt sammanhang, och de säger "Vi har hört, men vi lyder inte" och "Hör vad ingen har hört!" och "Du skall höra på oss!" - allt är ordvrängningar för att förlöjliga tron. Om de [i stället] hade sagt "Vi har hört och vi skall lyda" och "Lyssna och ta hänsyn till oss", hade det varit bättre för dem och mer passande. Men Gud har fördömt dem för deras vägran att lyssna till sanningen; deras tro gäller bara få ting.
Någre af dem som äro Judar, förvexla orden från deras ställen, och säga: vi hafva hört och vi hafva icke lydt, och hör du, utan att blifva gjord hörande, och se på oss; förtydande med sina tungor och smädande religionen. Men om de sade: vi hafva hört och vi hafva lydt, och hör du, och betrakta oss, visserligen vore det bättre för dem och rättare. Men Gud har förbannat dem för deras trolöshets skull, och de skola ej tro, utom få.
Bland judarna finns sådana som rycker orden ur deras sammanhang och säger: »Vi hör och trotsar«, »Hör, utan att höra!« och »Rā'inā«. De förvränger sina tungor för att häckla religionen. Om de hade sagt: »Vi hör och lyder«, »Hör!« och »Unzurnā«, hade det varit bättre för dem och riktigare, men Gud har förbannat dem för deras förnekelse, så att de inte tror, utom ett fåtal av dem.
Kommentar
Rycker orden ur deras sammanhang: Det har sagts att detta syftar på att de ändrade vissa ord. De ändrade till exempel beskrivningen av Profeten ﷺ genom att ersätta orden ”av medellängd” med ”lång och mörkhyad”, och i en annan passage ersatte de ”stening” med ”straff”. Det har också sagts att det syftar på att de ägnade sig åt att invända mot islam och Profeten ﷺ på falska grunder, feltolka texterna och, genom olika verbala knep, bortse från ordens sanna betydelser för att i stället hävda att de skulle tolkas på ett annat sätt än det vedertagna. Gud säger här: rycker orden ur deras sammanhang, men i suran Bordet säger Han: förvränger orden sedan de placerats i sitt sammanhang. [K. 5:41] Om vi tolkar ordet taḥrīf som feltolkningar i denna vers betyder det att de medvetet feltolkade texterna, och inte att de ersatte ett ord med ett annat eller att de strök vissa ord ur texten. Men versen i suran Bordet tyder på att de, utöver detta, också ägnade sig åt att stryka eller flytta enskilda ord. Vi hör och trotsar: När Profeten ﷺ uppmanade dem att göra något sade de: ”Vi hör” med sina tungor och: ”Vi trotsar” tyst för sig själva. Det har också sagts att de sade allt detta med hög röst för att öppet visa sitt trots. Hör, utan att höra: Orden ghayr musmaʿ kan antigen tolkas som att de respekterar Profeten ﷺ eller att de förolämpar honom. Orden kan tolkas positivt om de därmed avsåg: ”Hör på oss, och må du inte höra något som väcker ditt ogillande.” Men de kan också tolkas som en förbannelse om de därmed avsåg: ”Lyssna, må du förlora hörseln!” De använde sig av tvetydiga fraser för att ge sken av att de prisade och respekterade honom, när de i själva verket förolämpade honom ﷺ. Rāʿina: Raʿy är att skydda någon för hans eget bästa. Muslimerna brukade vända sig till Guds Sändebud ﷺ och säga: rāʿinā, det vill säga, ”ta hänsyn till oss och gå lugnt fram när du undervisar så att vi kan förstå.” Judarna hörde det och såg här ett tillfälle att tilltala honom med detta ord som kan tolkas som lättsinnig, raʿn, eller som det hebreiska ordet rāʿīnā som de brukade använda för att förolämpa varandra. De förvränger sina tungor: Det vill säga, de säger en sak men menar något helt annat, liksom i exemplen ovan. För att häckla religionen: De sade till sina trosfränder: ”Vi förolämpar honom utan att han förstår det, och om han verkligen hade varit en profet skulle han ha vetat det.” Gud avslöjade dem, och deras ord, som syftade till att bevisa att han inte var en profet, förvandlades i stället till ett obestridligt bevis för hans profetskap, eftersom han mirakulöst informerade dem om vad de gjorde i hemlighet och vad som doldes i deras hjärtan. Unzurnā: Gud förbjöd dem att använda rāʿinā och uppmanade dem att i stället använda unẓurnā, som betyder samma sak, men som inte kan misstolkas. [al-Razi]