ٱلرِّجَالُ قَوَّـٰمُونَ عَلَى ٱلنِّسَآءِ بِمَا فَضَّلَ ٱللَّهُ بَعۡضَهُمۡ عَلَىٰ بَعۡضٖ وَبِمَآ أَنفَقُواْ مِنۡ أَمۡوَٰلِهِمۡۚ فَٱلصَّـٰلِحَٰتُ قَٰنِتَٰتٌ حَٰفِظَٰتٞ لِّلۡغَيۡبِ بِمَا حَفِظَ ٱللَّهُۚ وَٱلَّـٰتِي تَخَافُونَ نُشُوزَهُنَّ فَعِظُوهُنَّ وَٱهۡجُرُوهُنَّ فِي ٱلۡمَضَاجِعِ وَٱضۡرِبُوهُنَّۖ فَإِنۡ أَطَعۡنَكُمۡ فَلَا تَبۡغُواْ عَلَيۡهِنَّ سَبِيلًاۗ إِنَّ ٱللَّهَ كَانَ عَلِيّٗا كَبِيرٗا٣٤
Männerne äro satte öfver hustrurna i anseende till de företräden, hvilka Gud har gifvit den ene framför den andre, och derföre att de utgifva sine egodelar (till deras morgon- gåfvor och underhåll). De dygdiga äro derföre hörsamma och bevara (i sina männers frånvaro) det, som Gud har befalt dem att bevara. Om I befaren olydnad af dem, så mågen I hota, öfvergifva dem på deras läger och slå dem. Lyda de då Eder, så gören dem ej vidare något ondt. — Gud är hög och mäktig.
Männen vare kvinnornas föreståndare på grund av det företräde, Gud givit somliga framför andra, och de utgifter av sina ägodelar, som de hava; därför skola ock de rättskaffens kvinnorna vara undergivna och aktsamma om vad som är fördolt, därför att Gud aktar dem. Och vad dem beträffar, av vilka I frukten uppstudsighet, så varnen dem, skiljen dem från bädden och agen dem, men om de då lyda eder, så söken ej sak med dem! Gud är förvisso hög och stor.
MÄNNEN SKALL ha ansvar för och omsorg om kvinnorna med [den styrka och] de andra företräden som Gud har gett dem, och i egenskap av [kvinnornas] försörjare. Rättfärdiga kvinnor förrättar ödmjukt sin andakt [inför Gud] och döljer [för andra] det som Gud har dolt. Om ni ser tecken på illvilja hos dem, förmana dem då och varna dem och [om detta inte hjälper] håll er borta från deras nattläger och [som sista utväg] tillrättavisa dem handgripligen. Om de sedan visar sig medgörliga, sök då inte sak med dem. Gud är upphöjd, stor [i försvaret av de svagare].
Männen skola hafva större anseende än qvinnorna, för det hvaruti Gud gifver företräde åt de ene framför de andra, och för det som de kosta ut af sina ägodelar. De ärbara qvinnorna äro lydiga mot Gud, aktsamma under männens frånvaro, för det att Gud bevarar dem. Men de hvilkas elakhet J frukten, varner dem, och skiljer dem från bädden och ager dem. Dock, om de hörsamma eder, mågen J ej söka sak mot dem; i sanning är Gud hög, stor.
Männen är ansvariga för kvinnorna på grund av det företräde Gud givit somliga framför andra, och för att de försörjer dem med sina ägodelar. Rättfärdiga kvinnor är därför ödmjukt undergivna och aktsamma om vad som är fördolt därför att Gud är aktsam om dem. De kvinnor, av vilka ni fruktar upproriskhet, ska ni förmana, skilja från bädden och tillrättavisa handgripligen, men om de hörsammar er ska ni inte söka sak med dem. Gud är hög och stor.
Kommentar
Männen är ansvariga för kvinnorna: Männen är ansvariga för kvinnorna, liksom en ledare är ansvarig för sitt folk. På grund av det företräde Gud givit somliga framför andra, och för att de försörjer dem med sina ägodelar: Männen är ansvariga av två anledningar: den ena är gudagiven, den andra förvärvad. Gud har givit mannen företräde, liksom Han givit Mecka och Jerusalem företräde framför andra platser. Männen har inte gjort något för att förtjäna denna ställning, och kvinnorna har inte berövats den för att de har gjort något fel. Den andra anledningen är att män ger kvinnor av sina tillgångar när de betalar brudgåvan och när de försörjer dem. Rättfärdiga kvinnor är därför ödmjukt undergivna: De hörsammar Gud och uppfyller sina skyldigheter mot sina män. Och aktsamma om vad som är fördolt: När deras män är frånvarande tar de hand om sig själva och sina tillgångar. Profeten ﷺ sade: ”Den bästa kvinnan är den som gläder dig när du ser henne, lyder dig när du ber henne och tar hand om sig själv och sina tillgångar när du är frånvarande.” Sedan läste han: Männen är ansvariga för kvinnorna… Det har också sagts att det betyder att de bevarar sin makes hemligheter. Därför att Gud är aktsam om dem: Han är aktsam om dem genom att uppmana dem att vara aktsamma och genom att underlätta detta för dem. Det har också sagts att det betyder att Han är aktsam om dem genom att uppmana männen att ge dem brudgåvor, försörja dem och att beskydda dem. De kvinnor, av vilka ni fruktar upproriskhet: Nashaz är en högt belägen plats, och nushūz innebär att förhäva sig och att vara högmodig. Här betyder det att vara trotsig. Orden av vilka ni fruktar upproriskhet ska förstås som att de redan är upproriska, inte att de kanske kommer att bli det. Ska ni förmana: Ni ska varna dem att deras beteende inte gläder Gud. Skilja från bädden: Om ni inte kan tala dem till rätta ska ni skilja dem från bädden. Ibn Abbas, må Gud vara nöjd med honom och hans far, har sagt att man bör vända dem ryggen i bädden och inte tala med dem, medan andra har sagt att det betyder att man ska lägga sig på en annan plats. Och tillrättavisa handgripligen: Om det inte heller hjälper att skilja dem från bädden får ni tillrättavisa dem handgripligen, men bara på ett sätt som inte skadar hud eller ben, och det är strängt förbjudet att slå i ansiktet. Ata har sagt att det som avses här är att man ska slå dem med en liten kvist.(1) Imam al-Shafiʿi har sagt: ”Att tillrättavisa handgripligen är tillåtet, men att avstå är bättre.” Men om de hörsammar er ska ni inte söka sak med dem: Det vill säga, då ska ni förlåta det som hänt och inte leta efter ytterligare anledningar att straffa dem. [al-Baydawi, al-Baghawi, Maʿarif al-Quran, al-Razi]
- (1) En siwāk är en kvist eller en rot som används för att rengöra tänderna, och är i vanliga fall ungefär lika lång och grov som ett pekfinger. Det handlar med andra ord om en markering, ö.a.