يَـٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ قَدۡ جَآءَكُمُ ٱلرَّسُولُ بِٱلۡحَقِّ مِن رَّبِّكُمۡ فَـَٔامِنُواْ خَيۡرٗا لَّكُمۡۚ وَإِن تَكۡفُرُواْ فَإِنَّ لِلَّهِ مَا فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۚ وَكَانَ ٱللَّهُ عَلِيمًا حَكِيمٗا١٧٠
O menniskor! Aposteln har tillfört Eder sanningen ifrån eder Herre. Tron derföre; det är bäst för Eder. Men om I icke tron, så behöfver Gud ej Eder. Han eger allt, som finnes i himlarne och på jorden. — Gud är allvetande, allvis.
Människor, så har nu aposteln kommit till eder med sanningen från eder Herre; tron alltså till fromma för eder själva! Men om I ären otrogna, så tillhör förvisso Gud vad som finnes i himlarna och på jorden; ja, Gud är den Vetande, den Vise.
Människor! Sändebudet har nu kommit till er med sanningen från er Herre; tro därför för ert eget bästa! Men om ni framhärdar i att förneka sanningen [minns då att] allt i himlarna och på jorden tillhör Gud. - Gud vet, Gud är vis.
O, menniskor! nu har aposteln kommit till eder med sanningen från eder Herra, tror alltså, det är bättre för eder; men om J icke tron, tillhör dock Gud hvad helst som är i himlarne och på jorden; och Gud är vetande, vis.
Människor, Sändebudet har nu kommit till er med sanningen från er Herre; tro därför för ert eget bästa! Men även om ni förnekar sanningen, hör allt som finns i himlarna och på jorden ändå till Gud; ja, Gud är vetande och vis.
Kommentar
Människor, Sändebudet har nu kommit till er med sanningen från er Herre; tro därför för ert eget bästa: Profeten ﷺ har kommit till er med vägledning, sanningens religion och tillräckliga bevis från Gud, den Mäktige och Ärorike. Om ni tror på det han kommit med och följer honom är det bättre för er. Men även om ni förnekar sanningen, hör allt som finns i himlarna och på jorden ändå till Gud: Det vill säga, Han är Sig själv tillräcklig. Han har inget behov av er eller er tro, och inte heller tar Han någon skada av att ni förnekar sanningen. Gud, den Upphöjde, säger: Och Mose sade: »Om ni, och alla som finns på jorden, är otacksamma, är Gud ändå självtillräcklig och prisad«. [K. 14:8] [Ibn Kathir]