إِنَّ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ وَصَدُّواْ عَن سَبِيلِ ٱللَّهِ قَدۡ ضَلُّواْ ضَلَٰلَۢا بَعِيدًا١٦٧
De som icke tro och utestänga andre ifrån Guds väg, äro stadde uti en stor villfarelse.
De, som äro otrogna och utestänga andra från Guds väg, äro förvisso långt gångna i villfarelse.
De som förnekar tron och vill spärra Guds väg för [andra] har drivit synden till dess yttersta gräns.
Sannerligen, de som icke tro, och afhålla andra från Guds väg, de hafva afvikit långt i villfarelse.
De som förnekar sanningen och utestänger andra från Guds väg, har förirrat sig långt ifrån vägen.
Kommentar
De som förnekar sanningen och utestänger andra från Guds väg: Detta syftar på de judar som förnekade Koranen och Profetens ﷺ budskap och som försökte lägga hinder på Guds väg genom att så tvivel. De sade: ”Hade han varit ett Sändebud hade han kommit med uppenbarelsen i ett enda stycke, på samma sätt som Moses.” De sade också: ”Gud, den Upphöjde, har sagt i Torah att Moses lagar varken kommer att ändras eller upphävas fram till Uppståndelsens dag.” De sade vidare: ”Profeterna kan endast komma från Davids och Arons ättlingar.” Har förirrat sig långt ifrån vägen: Den person som är längst gången i villfarelse är den som är vilse, men som ändå är övertygad om att han är på rätt väg, och som dessutom använder sina villfarelser för att tillskansa sig rikedomar och status och som gör sitt yttersta för att andra ska bli som han. [al-Razi]