مَّا يَفۡعَلُ ٱللَّهُ بِعَذَابِكُمۡ إِن شَكَرۡتُمۡ وَءَامَنتُمۡۚ وَكَانَ ٱللَّهُ شَاكِرًا عَلِيمٗا١٤٧
Hvad skulle väl Gud göra med edert straff, om I ären tacksamme och tron? Gud belönar gerna; Han vet allt.
Vad skulle väl Gud hava för anledning att straffa eder, om I ären tacksamma och tron? Ja, Gud är den Erkännsamme, den Vetande.
Varför skulle Gud vilja straffa er [för gamla synder], om ni visar [Honom] tacksamhet och tror [på Honom]? Gud, som har kunskap om allt, erkänner [Sina tjänares] förtjänster.
Hvad skulle väl komma Gud att straffa eder, om J ären tacksamme, och J tron? Gud är belönande och vis.
Vad har väl Gud för anledning att straffa er, om ni är tacksamma och tror? Ja, Gud är erkännsam och vetande.
Kommentar
Gud frågar här vad det skulle tjäna till att straffa er när ni tror och är tacksamma. Han uppmärksammar oss på att Han inte straffar den som tror och är tacksam. Om Han straffar tjänarna, bidrar det inte till att Hans rike blir större, och om Han avstår från att straffa dem på grund av deras synder, bidrar det inte heller till att Hans makt minskar. Makhul har sagt: ”Fyra saker är till människans fördel och tre till hennes nackdel. De fyra som är till hennes fördel är dessa: att vara tacksam, tro, åkalla Gud och att be om förlåtelse. Gud säger: Vad har väl Gud för anledning att straffa er, om ni är tacksamma och tror? Han säger också: Men det anstod inte Gud att straffa dem, så länge du var ibland dem, och Gud straffade dem inte, när de bad om förlåtelse [K. 8:33] och: Min Herre bryr sig inte om er, om det inte vore för er åkallan. [K. 25:77]. De tre som är till hennes nackdel är dessa: att smida onda planer, att förhäva sig och att bryta eder. Gud säger: Och om någon bryter sin ed, är det endast till hans egen skada [K. 48:10], Men att smida onda planer snärjer ingen annan än den som smider dem [K. 35:43] och: Människor, er förhävelse är endast till skada för er själva. [K. 10:23] [al-Qurtubi]
Erkännsam: Att Gud är erkännsam (shākir) betyder att Han prisar tjänaren och vittnar om hans handlingar. Definitionen av tacksamhet är att prisa någon som har behandlat en väl genom att nämna hans godhet. Tjänaren tackar Gud genom att nämna Guds godhet mot honom, och Gud tackar tjänaren genom att nämna hans goda gärningar. Gud prisar Sin tjänare för att han lyder Honom, trots att Han vet att tjänaren har begått många synder. Han prisar Sin tjänare, trots att Han vet att tjänaren kommer att återfalla i synd. Han prisar Sin tjänare för att Han känner till att tjänaren är svag. Han prisar Sin tjänare för att Han vet att tjänaren inte syndar med avsikt att gå emot sin Herre, utan för att han överväldigas av sina begär. Han prisar Sin tjänare för att denne, när han är i färd med att synda, är medveten om att han har en Herre som förlåter synder. [al-Qushayri]