Sura 4 · Kvinnorna (An-Nisaa) · vers 129 av 176

Öppna i läsaren
4:129

وَلَن تَسۡتَطِيعُوٓاْ أَن تَعۡدِلُواْ بَيۡنَ ٱلنِّسَآءِ وَلَوۡ حَرَصۡتُمۡۖ فَلَا تَمِيلُواْ كُلَّ ٱلۡمَيۡلِ فَتَذَرُوهَا كَٱلۡمُعَلَّقَةِۚ وَإِن تُصۡلِحُواْ وَتَتَّقُواْ فَإِنَّ ٱللَّهَ كَانَ غَفُورٗا رَّحِيمٗا١٢٩

I kunnen icke behandla edra hustrur lika, äfven om I ifrigt önsken det. Men låten icke hänföra Eder af eder motvilja, så att I öfvergifven den eftersatta, såsom vore hon hvarken gift eller frånskild. Om I godtgören hvad I härutinnan hafven brutit, och vakten Eder framdeles för detta, så är Gud förlåtande, barmhertig.

Tornberg

I skolen dock aldrig vara i stånd att behandla kvinnorna lika, även om I önskaden det. Vänden eder icke med hela eder böjelse åt ett håll, så att I lämnen den andra åt sig själv, liksom vore hon varken gift eller ogift; men om I gören det rätta och frukten Gud, så är Gud förvisso överseende och barmhärtig.

Zetterstéen

Det är inte möjligt för er att ge era hustrur lika behandling i allt, hur uppriktigt ni än önskar det; men ge inte era känslor [för en] så tydliga uttryck att ni lämnar den [andra] i ovisshet [om vad ni känner för henne]. Men om ni lägger till rätta det som ni har brustit i och fruktar Gud [skall ni se att] Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

Bernström

Aldrig skolen J hafva förmåga att väga lika jemnt emellan qvinnorna, äfven om J ifrigt önskaden; men icke mågen J luta med hela böjelsen åt ett håll, och lemna dem liksom en den der hvarken har man eller friare; utan om J kommen öfverens och frukten Gud, i sanning är Gud nådig, barmhertig.

Crusenstolpe

Ni kommer inte att vara i stånd att behandla kvinnorna lika, hur mycket ni än försöker. Men vänd er inte med hela er böjelse åt ett håll, så att ni lämnar den andra åt sig själv, som om hon varken vore gift eller ogift; men om ni ställer till rätta och fruktar Gud, är Gud förlåtande och barmhärtig.

Zamzam förlag

Kommentar

Ni kommer inte att vara i stånd att behandla kvinnorna lika, hur mycket ni än försöker: Detta gäller en man som har fler än en hustru. Rättvisa innebär nämligen en total avsaknad av partiskhet, vilket är omöjligt. Guds Sändebud ﷺ brukade därför säga: ”Gud, detta är den uppdelning som står i min makt. Straffa mig inte för det som står i Din makt, men som inte står i min makt.” Men vänd er inte med hela er böjelse åt ett håll: Ni ska inte försumma det ni faktiskt kan göra, och inte heller vara orättvisa mot den kvinna som inte längre behagar er. Det som inte kan uppnås helt och fullt bör nämligen inte överges helt och hållet. Även om ni inte rår över era känslor är ni fortfarande skyldiga att behandla kvinnorna rättvist i ord och handling. Så att ni lämnar den andra åt sig själv, som om hon varken vore gift eller ogift: Profeten ﷺ sade: ”Den som har två hustrur och som har sin böjelse riktad mot den ena av dem kommer att träda fram på Uppståndelsens dag böjd åt ena hållet.” Men om ni ställer till rätta: Om ni är rättvisa efter att ha varit orättvisa. Och fruktar Gud: I era framtida relationer med dem. Är Gud förlåtande och barmhärtig: Och förlåter er det ni gjorde tidigare. [al-Baydawi, al-Razi] 


Ni kommer inte att vara i stånd att behandla kvinnorna lika, hur mycket ni än försöker: Människans dyrkan av Gud präglas av svaghet och oförmåga. En tjänare kan inte uppfylla sina plikter helt och hållet, hur mycket han än försöker och hur hårt han än anstränger sig. Det anstår honom därför att acceptera sin begränsning och vända sig till sin Herre. Han ska göra det han förmår, utan att sträva efter det han inte förmår. Han ska inte ge efter helt för bekvämlighet och lättja, men inte heller jaga det som ligger bortom hans förmåga. De som vittnar om Guds enhet kännetecknas inte av att de komplicerar saker. De fogar sig i stället efter ödets växlingar och finner ro under Den endes beslut. [Ibn Ajiba]