وَإِنِ ٱمۡرَأَةٌ خَافَتۡ مِنۢ بَعۡلِهَا نُشُوزًا أَوۡ إِعۡرَاضٗا فَلَا جُنَاحَ عَلَيۡهِمَآ أَن يُصۡلِحَا بَيۡنَهُمَا صُلۡحٗاۚ وَٱلصُّلۡحُ خَيۡرٞۗ وَأُحۡضِرَتِ ٱلۡأَنفُسُ ٱلشُّحَّۚ وَإِن تُحۡسِنُواْ وَتَتَّقُواْ فَإِنَّ ٱللَّهَ كَانَ بِمَا تَعۡمَلُونَ خَبِيرٗا١٢٨
Befarar en hustru af sin man hårdhet eller motvilja, så äro de båda utan skuld, om de uppgöra sins emellan en förlikning; ty fred är det bästa, och menniskans bjerta är fallet för girighet. Handlen I ädelt och tagen Eder till vara för det som ondt är, så vet nog Gud hvad I gören.
Och om en kvinna befarar hårdhet eller avoghet av sin make, så drabbar ingendera någon skuld, om de bilägga saken sinsemellan i godo, ty förlikning är bäst. Sinnena gripas lätt av girighet, men om I gören väl och frukten Gud, så är Gud förvisso underkunnig om vad I gören.
Och om en kvinna fruktar hård behandling från mannens sida eller att han skall vända sig ifrån henne, kan ingen av dem klandras för att de söker förlikning; en uppgörelse i godo är bäst. I människans natur ligger [något av] snikenhet; [men sträva att] göra rätt och frukta Gud - Gud är väl underrättad om vad ni gör.
Om en hustru fruktar från sin man misshandling eller hat, då är det icke synd för dem, att de bilägga saken emellan sig fredligt; och förlikning är bättre än skiljsmessa Girigheten ha fått sitt säte i själarne; men om J gören godt och frukten Gud, sannerligen känner Gud hvad J gören.
Och om en kvinna befarar att hennes make skulle vara brysk eller vända sig bort, ska ingen av dem klandras om de sinsemellan åstadkommer förlikning i godo. Ja, förlikning är bättre, men själen är behäftad med girighet. Och om ni gör väl och fruktar Gud, ja, då är Gud väl underrättad om vad ni gör.
Kommentar
Brysk: Om han till exempel vägrar att dela säng med henne eller försummar hennes försörjning, på grund av att han ogillar henne, eller om han är brysk mot henne i tal och handling. Eller vända sig bort: Om han är likgiltig och knappt talar med eller umgås med henne. Ska ingen av dem klandras om de sinsemellan åstadkommer förlikning i godo: Hon kan till exempel avsäga sig rätten till en del av underhållet för att rädda äktenskapet. Om hon däremot inte vill det, måste maken antingen ge henne det hon har rätt till eller skilja sig från henne. Ja, förlikning är bättre: Än skilsmässa, bryskhet och bortvändhet. Men själen är behäftad med girighet: Girighet är en följeslagare som aldrig lämnar själen, och kan här syfta på att kvinnan sällan låter sig nöja sig om mannen förlorar intresse för henne eller försummar hennes rättigheter, och att mannen är obenägen att stanna i äktenskapet och ge kvinnan det hon har rätt till om han ogillar henne eller älskar någon annan. Och om ni gör väl: I er relation. Och fruktar Gud: Så att ni inte är bryska, vänder er bort eller försummar kvinnans rättigheter. Ja, då är Gud väl underrättad om vad ni gör: Och belönar er för det. [al-Baydawi, al-Razi, al-Mahalli & al-Suyuti]
Och om en kvinna befarar att hennes make skulle vara brysk eller vända sig bort, ska ingen av dem klandras om de sinsemellan åstadkommer förlikning i godo: När den lägre själen ser att den andliga sökaren är fast och beslutsam, underkastar den sig och lyder honom. Men om den ser att han är svag och eftergiven, trotsar den och kuvar honom. Om han angriper den med kraft och besegrar den, och den sedan söker förlikning genom att be om lättnad i vissa frågor, i utbyte mot att den ska foga sig efter hans önskningar, ska ingen av dem klandras om de sinsemellan åstadkommer förlikning. Ja, förlikning är bättre, eftersom utdragen stränghet kan leda till trötthet och likgiltighet. [Ibn Ajiba]
Umgänge mellan människor, utan samtal om Sanningen, leder till ensamhet, förebråelser, aversion och bitterhet. Den som vänder hjärtat bort från Gud blir snart medveten om att människorna inte tar hänsyn till hans rättigheter, och att de ser ner på och föraktar honom. Men den som vänder hjärtat till Gud kommer att uppleva att allting ordnar sig och att bröstet vidgas, så att han tålmodigt kan bära andras oförätter. Han drar förlåtelsens mantel över deras fel och väljer förlikning genom att avstå från sina rättigheter och genom att ge andra vad de har rätt till. Gud, den Upphöjde, säger: Ja, förlikning är bättre. Att vara ödmjuk och undvika att ta strid mot den som tvistar med dig är bättre och mer värdigt för dig än att angripa din motståndare för att hämnas eller för att stoltsera med din ställning. De flesta hycklare är fångade i denna prövning. Men själen är behäftad med girighet: Människans girighet består i att hon ser efter sina egna själviska motiv. Den som är skymd från att skåda Sanningen kan bara skåda sig själv. Och om ni gör väl: Att göra väl är att dyrka Gud som om du ser Honom. Och fruktar Gud: Genom att avstå från att betrakta er ställning och ert [inbillade] värde. [al-Qushayri]