وَإِذَا ضَرَبۡتُمۡ فِي ٱلۡأَرۡضِ فَلَيۡسَ عَلَيۡكُمۡ جُنَاحٌ أَن تَقۡصُرُواْ مِنَ ٱلصَّلَوٰةِ إِنۡ خِفۡتُمۡ أَن يَفۡتِنَكُمُ ٱلَّذِينَ كَفَرُوٓاْۚ إِنَّ ٱلۡكَٰفِرِينَ كَانُواْ لَكُمۡ عَدُوّٗا مُّبِينٗا١٠١
När I faren omkring i landet, skall det ej tillräknas Eder såsom synd, om I afkorten bönen, ifall I befaren, att de otrogne skola öfverraska Eder. De otrogne äro sannerligen edre uppenbare fiender.
Då I faren omkring i landet, drabbar eder ingen skuld, om I avkorten bönen, ifall I frukten, att de, som äro otrogna, skola överfalla eder; de otrogna äro förvisso förklarade fiender till eder.
NÄR NI går ut [för att kämpa], är det inte fel av er att förkorta bönen, om ni befarar ett anfall från dem som förnekar sanningen; förnekarna är helt visst era svurna fiender.
Då J tågen omkring på jorden, är det icke synd för eder att J förminsken något af bönen, om J frukten att de som icke tro skola lägga försåt för eder; ty de otrogne äro edra uppenbare fiender.
När ni reser omkring på jorden ska ni inte klandras om ni förkortar bönen, ifall ni fruktar att de som förnekar sanningen kommer att överfalla er; de som förnekar sanningen är ju uppenbara fiender till er.
Kommentar
När ni reser omkring på jorden ska ni inte klandras om ni förkortar bönen: När ni befinner er på resa är det tillåtet för er att förkorta bönen och be två rakʿa i stället för fyra vid ẓuhr, ʿaṣr och ʿishā’. Ifall ni fruktar att de som förnekar sanningen kommer att överfalla er: Om ni befarar att de kommer att överfalla och döda er när ni ber.
De muslimska imamerna är enhälligt överens om att det är tillåtet för den resande att förkorta bönerna. Versen tycks antyda att det bara är tillåtet att förkorta bönerna om man fruktar att fienden ska anfalla, men så är inte fallet. Versen uppenbarades med avseende på de resor som Profeten ﷺ företog sig, och de flesta av dem innehöll ett element av fara, eftersom de var omringade av fiender. Majoriteten av de lärda anser därför att det är tillåtet att förkorta bönerna även om man känner sig trygg under resans gång. Yala ibn Umayya frågade Umar ibn al-Khattab, må Gud vara nöjd med honom: ”Gud, den Upphöjde, har sagt: När ni reser omkring på jorden ska ni inte klandras om ni förkortar bönen, ifall ni fruktar att de som förnekar sanningen kommer att överfalla er, men nu är människorna trygga.” Umar svarade: ”Jag förvånades över samma sak och frågade därför Guds Sändebud ﷺ om det. Han svarade: ’Det är en allmosa från Gud till er. Ta därför emot Hans allmosa.’” Ibn Abbas, må Gud vara nöjd med honom och hans far, har berättat att Profeten ﷺ reste mellan Mecka och Medina i trygghet, utan att frukta någon annan än Gud, och att han bad två rakʿa. [al-Baghawi]