إِن تَكۡفُرُواْ فَإِنَّ ٱللَّهَ غَنِيٌّ عَنكُمۡۖ وَلَا يَرۡضَىٰ لِعِبَادِهِ ٱلۡكُفۡرَۖ وَإِن تَشۡكُرُواْ يَرۡضَهُ لَكُمۡۗ وَلَا تَزِرُ وَازِرَةٞ وِزۡرَ أُخۡرَىٰۚ ثُمَّ إِلَىٰ رَبِّكُم مَّرۡجِعُكُمۡ فَيُنَبِّئُكُم بِمَا كُنتُمۡ تَعۡمَلُونَۚ إِنَّهُۥ عَلِيمُۢ بِذَاتِ ٱلصُّدُورِ٧

Om I ären otacksamme, så är Gud så rik, att Han ej behöfver Eder. Men Han älskar ej sine tjenares otacksamhet. Ären I tacksamme, så upptager Han det nådigt af Eder. Ingen själ, som bär sin egen syndabörda, skall betungas med någon annans. Härefter skolen I inställas inför Gud, och Han skall då säga Eder, hvad I gjort hafven, ty Han känner edra hjertans hemligheter.

Om I ären otrogna, så är Gud rik nog eder förutan; han är ej tillfreds med otron hos sina tjänare, men om I ären tacksamma, är han tillfreds därmed. En bärerska bär icke en annans börda. Sedan skolen I återvända till eder Herre, och han skall tala om för eder vad I gjorden. Han känner förvisso sinnenas beskaffenhet.

Om ni förnekar [Gud skall ni veta att] Gud inte behöver er [tro]. Han ser inte otro och otacksamhet hos Sina tjänare med tillfredsställelse [- det är ett ont -] men visar ni tacksamhet är Han tillfredsställd för er skull. Och på ingen bärare av bördor skall läggas en annans börda. En gång skall ni återvända till er Herre och Han skall låta er förstå vad era handlingar [var värda]. Gud vet vad som rör sig i människans innersta.

Om J ären otacksamme, sannerligen är Gud rik eder förutan; men icke behagar Honom otacksamheten hos Hans tjenare: ären J deremot tacksamme, skall Han finna behag i eder. Den som är lastad skall ej bära en annans börda: sedan skolen J återvända till eder Herra, och Han skall förkunna eder hvad J gjorden; Ty Han känner hvad som bor i brösten.