إِنَّآ أَنزَلۡنَا عَلَيۡكَ ٱلۡكِتَٰبَ لِلنَّاسِ بِٱلۡحَقِّۖ فَمَنِ ٱهۡتَدَىٰ فَلِنَفۡسِهِۦۖ وَمَن ضَلَّ فَإِنَّمَا يَضِلُّ عَلَيۡهَاۖ وَمَآ أَنتَ عَلَيۡهِم بِوَكِيلٍ٤١

Vi hafva nedsändt till dig boken, innehållande sanningen, för menniskornas skull. Den som låter leda sig, gör det till sitt eget bästa, och den som går vilse, får sjelf umgälla det. Men du är icke någon vaktare (med ansvar) öfver dem.

Vi hava förvisso nedsänt skriften med sanningen för människorna till dig, och om någon låter vägleda sig, är det till hans eget bästa, men om någon far vilse, är det blott till hans egen skada, och du är intet ombud för dem.

DET ÄR för människornas skull som Vi har uppenbarat Skriften för dig med sanningen. Och den som låter sig vägledas [vägleds] till nytta för sig själv, och den som går vilse, går inte vilse till skada för någon annan än sig själv. Du har inte satts att vaka över dem.

Visserligen hafva vi till dig nedsändt Boken med sanningen åt menniskorna: alltså eho som blifver vägledd, det är för sin egen själ; och eho som far vilse, han irrar blott mot henne: och du är ej vaktare öfver dem.