ٱللَّهُ نَزَّلَ أَحۡسَنَ ٱلۡحَدِيثِ كِتَٰبٗا مُّتَشَٰبِهٗا مَّثَانِيَ تَقۡشَعِرُّ مِنۡهُ جُلُودُ ٱلَّذِينَ يَخۡشَوۡنَ رَبَّهُمۡ ثُمَّ تَلِينُ جُلُودُهُمۡ وَقُلُوبُهُمۡ إِلَىٰ ذِكۡرِ ٱللَّهِۚ ذَٰلِكَ هُدَى ٱللَّهِ يَهۡدِي بِهِۦ مَن يَشَآءُۚ وَمَن يُضۡلِلِ ٱللَّهُ فَمَا لَهُۥ مِنۡ هَادٍ٢٣

Gud har nedsändt den bästa nyhet: en bok i öfverensstämmelse med andra uppenbarade skrifter, förnyade uppenbarelser, vid hvilkas åhörande en rysning öfvergår dem, som frukta sin Herre. Sedan mjukna deras hud och hjertan, och blifva mottagliga för Guds ord. Detta är en Guds vägledning, hvarmed Han leder hvem Han vill. Men den, som Gud förer vilse, han finner ingen vägvisare.

Gud har nedsänt de härligaste tidender, en skrift med snarlika satser, inför vilken huden skrumpnar på dem, som rädas för sin Herre; sedan mjuknar deras hud och deras hjärtan, så att de åkalla Gud. Detta är Guds vägledning; därmed vägleder han vem han vill, men den, som Gud låter fara vilse, har ingen vägledare.

Gud har [steg för steg] uppenbarat det skönaste budskap, en Skrift vars olika delar [binds samman av] inre överensstämmelse och där sanningarna framställs i motsatspar. [Dess högstämda ordalag] framkallar rysningar i huden hos dem som fruktar sin Herre; men därefter mjuknar den och deras hjärtan [öppnar sig] för påminnelsen om Gud. Med denna [Skrift] vägleder Gud den Han vill; men den som Gud låter gå vilse finner ingen som leder honom på rätt väg.

Gud har nedsändt den skönaste afhandling, en Bok med sinsemellan öfverensstämmande afdelninsrar: deras skinn som frukta sin Herra, hopdragas af bäfvan dervid, sedan mjukna deras skinn och deras hjertan vid Guds hågkomst. Detta är Guds vägledning, som derigenom vägleder hvem Han vill; men eho som Gud låter fara vilse, han skall ej fä någon vägvisare.