وَمَا يَسۡتَوِي ٱلۡبَحۡرَانِ هَٰذَا عَذۡبٞ فُرَاتٞ سَآئِغٞ شَرَابُهُۥ وَهَٰذَا مِلۡحٌ أُجَاجٞۖ وَمِن كُلّٖ تَأۡكُلُونَ لَحۡمٗا طَرِيّٗا وَتَسۡتَخۡرِجُونَ حِلۡيَةٗ تَلۡبَسُونَهَاۖ وَتَرَى ٱلۡفُلۡكَ فِيهِ مَوَاخِرَ لِتَبۡتَغُواْ مِن فَضۡلِهِۦ وَلَعَلَّكُمۡ تَشۡكُرُونَ١٢

Icke likna de två vattnena hvarandra: det ena är friskt, sött och lätt att dricka, det andra salt, bittert. Dock ifrån båda erhållen i färsk fisk till spis, och upphemten prydnader att bära. Du ser skeppet i dem klyfva böljorna, så att I kunnen förskaffa Eder Hans nåds håfvor och kanhända varda tacksamme.

Icke heller äro de båda haven lika; det ena är sött, uppfriskande och behagligt att dricka, det andra salt och bittert, men från båda fån I äta färskt kött, och I hämten prydnader därifrån att bära, och du ser skeppen plöja deras vågor, för att I skolen söka skaffa eder något av hans ynnest, och det för den händelse I månden bliva tacksamma.

De två stora vattenmassorna [på jorden] är inte lika: den enas [vatten] är sött, det släcker törsten och är angenämt att dricka, medan den andras är salt och bittert; men ni kan i båda [fånga fisk], vars färska kött ni äter, och ni kan ur båda hämta ting som ni pryder er med. Och på båda ser ni skeppen som plöjer vågorna, så att ni [med dem] kan söka det som Han i Sin godhet [beviljar er]; kanske tackar ni [Honom].

Icke äro de tvenne hafven lika: del ena friskt, sött, lätt att dricka; och det andra salt, bittert: dock äten J från bada färskt kött, och upptagen prydnader hvilka J bären på eder: och du ser skeppen plöja deri att J mågen söka erhålla af Hans öfverflöd, och på det J mågen vara tacksamme.