وَلَا تَنفَعُ ٱلشَّفَٰعَةُ عِندَهُۥٓ إِلَّا لِمَنۡ أَذِنَ لَهُۥۚ حَتَّىٰٓ إِذَا فُزِّعَ عَن قُلُوبِهِمۡ قَالُواْ مَاذَا قَالَ رَبُّكُمۡۖ قَالُواْ ٱلۡحَقَّۖ وَهُوَ ٱلۡعَلِيُّ ٱلۡكَبِيرُ٢٣

Ingen förbön skall gälla hos Honom, utom för den, åt hvilken Han den förunnar. När slutligen bäfvan lemnar deras hjertan, fråga de: "hvad var det, som eder Herre sade?" De skola svara: "sanningen." Han är den Allrahögste, den Störste.

Hos honom skall ingen medling gagna, så framt han ej tillstädjer den, så att de, när fasan avlägsnas ur deras hjärtan, säga: »Vad säger eder Herre?« De skola svara: »Sanningen.« Ja, han är den Höge, den Store.

Alla [försök till] medling inför Honom är fruktlösa utom för dem som har erhållit Hans tillstånd. Och när skräcken [efter uppståndelsen] har släppt sitt grepp om deras hjärtan, skall de fråga [varandra]: "Vad sade er Herre till er?" - och få svaret "Sanningen; Han är den Höge, den Väldige."

Bemedling skall ej gagna hos Honom, utom den för hvilken Han skall tillstädja det; och de skola, afbida tills, då deras hjertan varda befriade från förskräckelse, de skola säga sinsemellan: hvad sade eder Herre? De skola svara : sanningen; och Han är den Höge, den Store.