إِذۡ قَالَتِ ٱمۡرَأَتُ عِمۡرَٰنَ رَبِّ إِنِّي نَذَرۡتُ لَكَ مَا فِي بَطۡنِي مُحَرَّرٗا فَتَقَبَّلۡ مِنِّيٓۖ إِنَّكَ أَنتَ ٱلسَّمِيعُ ٱلۡعَلِيمُ٣٥
Imrâns hustru (Hanna) sade, såsom bekant är: "Herre! jag har invigt åt dig min lifsfrukt. Emottag den af mig, ty Du är den som hör och vet allt.
Än när Imrans hustru sade: »Herre, jag lovar dig förvisso utan inskränkning vad som finnes i mitt liv; mottag det alltså av mig! Du är förvisso den Hörande, den Vetande.«
Och `Imrans hustru bad till Gud och sade: "Herre! Jag viger vad jag bär i mitt sköte åt Din tjänst. Tag emot mitt [offer], Du som hör allt, vet allt.
Då Amrans hustra sade: o, Herre! i sanning har jag utlofvat åt Dig hvad som är uti mitt sköte, att helgas till Dig, emottag det alltså nådigt från mig; ty Du är den Hörande, den Vetande.
Och Imrans hustru sade: »Herre, jag viger vad jag bär i mitt sköte helt åt Dig; ta därför emot det av mig! Du är den Hörande, den Vetande.«
Kommentar
Här inleds berättelsen om Jesus. Som en introduktion har vi Marias födelse parallellt med berättelsen om Johannes döparen, Sakarias son. Johannes mor Elisabet och Maria, Jesus mor, var kusiner, och Johannes och Jesus var därför sysslingar. Elisabet tillhörde Arons släkt, en prästsläkt som härstammade från Aron, Moses bror. Hennes man Sakarias var präst, och hennes kusin Maria var troligen också från en prästsläkt. Marias mor hette Hanna och hennes far hette Imran. Hanna tillhörde alltså prästsläkten Imran och var gift med Imran. [Abdullah Yusuf Ali]
Och Imrans hustru sade: »Herre, jag viger vad jag bär i mitt sköte helt åt Dig: Imrans hustru var Marias mor och hette Hanna bint Faqudh. Hon kunde inte bli gravid, men en dag, när hon såg en fågel mata sin unge, greps hon av en häftig längtan efter barn och bad till Gud, den Upphöjde, att Han skulle uppfylla hennes önskan. Gud besvarade hennes bön, och när hon var säker på att hon var gravid lovade hon att barnet skulle viga sitt liv åt att dyrka Gud och att tjäna templet i Jerusalem. Du är den Hörande, den Vetande: Den som hör mina böner och känner till mina avsikter. [Ibn Kathir]
Helt: Muḥarrar, det vill säga, han ska vara befriad från alla världsliga angelägenheter och bara ägna sig åt att dyrka Dig. [Abdullah Yusuf Ali]
Helt: Muhammed ibn Ali sade: ”Det vill säga, han ska bara vara Din tjänare, och den som är till bara för Dig har befriats från allt annat än Dig”. Någon frågade Sahl ibn Abdullah om muḥarrar, och han svarade: ”Det är den som har befriats från sin egen vilja och från att följa sina begär.” [al-Sulami]