إِنَّ فِي خَلۡقِ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ وَٱخۡتِلَٰفِ ٱلَّيۡلِ وَٱلنَّهَارِ لَأٓيَٰتٖ لِّأُوْلِي ٱلۡأَلۡبَٰبِ١٩٠

Koranen syftar till att leda människans kropp och själ bort från skapelsen och hjälpa henne att försjunka i kunskapen om Sanningen. När Gud tidigare talat utförligt om olika regler och besvarat förnekarnas invändningar återvänder Han här till bevisen på Sin enhet för att upplysa människornas hjärtan. Ibn Umar sade till Aisha, må Gud vara nöjd med henne: ”Berätta om vad som förundrade dig mest av det du såg Guds Sändebud ﷺ göra.” Hon var tyst en stund och sade sedan: ”När han var hos mig en natt sade han: ’Aisha, låt mig ägna den här natten åt att dyrka min Herre.’ Jag sade: ’Vid Gud, jag älskar att ha dig nära, men jag älskar också det som gläder dig’ Han reste sig och gjorde sig ren, och därefter ställde han sig och bad. Han grät så mycket att kragen blev blöt och han fortsatte att gråta till dess att hans skägg var blött av gråt och marken blev fuktig. Bilal kom för att meddela honom att det var dags att be, men när han såg att Profeten ﷺ grät sade han: ’Guds Sändebud, varför gråter du när Gud redan har förlåtit dig dina tidigare och kommande synder?’ ’Ska jag inte vara en tacksam tjänare’, svarade han, ’Under denna natt har Gud uppenbarat en vers – Ve den som läser den utan att reflektera! – I himlarnas och jordens skapelse och i växlingen mellan natt och dag finns tecken för dem som har insikt.’” Ali, må Gud vara nöjd med honom, har sagt att när Profeten ﷺ vaknade under natten brukade han rengöra tänderna med en siwak för att sedan titta upp mot himlen och läsa: I himlarnas och jordens skapelse… [al-Razi]

Gud, den Upphöjde, har redan uppenbarat dessa ord i suran Kon. Där avslutade Han versen med orden: finns tecken för människor som använder sitt förstånd, [K. 2:164] och här avslutas de med orden: finns tecken för dem som har insikt. I suran Kon räknade Han upp åtta tecken, men i denna vers nämns bara tre. Varför gjorde Han så? Jag säger – och Gud känner bäst till Skriftens hemligheter – att hjärtats pupill är som ögats. Ögats pupill kan inte fokusera på två saker samtidigt och på samma sätt förhåller det sig med intellektet; människan kan inte tänka på två saker samtidigt. När intellektet är sysselsatt med många olika saker samtidigt kan det inte fokusera på dem. När vandraren befinner sig i början av vägen till Gud behöver han många tecken som leder honom på vägen, men när hans hjärta blir upplyst av kunskapen om Gud blir sådana tecken till en slöja som hindrar hjärtat från att försjunka i Gud. Vandraren strävar därför efter att finna många tecken i början av sin vandring, men när hjärtat har blivit upplyst strävar han efter att minska deras antal. Det finns en antydan om detta i Guds ord: Ta av dina sandaler! Du är i den heliga dalen Tuwa. [K. 20:12] Sandalerna är de premisser genom vilka intellektet når fram till kunskapen om Gud, och när Moses nådde fram till kunskapen om Gud uppmanades han att göra sig av med dem och det sades till honom: ”Om du vill sätta din fot i dalen som rymmer kunskap om Guds heliga enhet ska du inte sysselsätta dig med tecken.” Om du har förstått detta förstår du också nu varför Gud nämnde åtta tecken i suran Kon och bara tre här. Det är en påminnelse om att gudskännaren, när han väl fått kunskap om Gud, måste minska antalet distraherande tecken. I suran Kon nämndes de som har förstånd och här nämndes de insiktsfulla. Förståndet har nämligen ett yttre hölje och en kärna. I början kallas det förstånd, men när det fulländas kallas det insikt (lubb). Gud vet bäst. [al-Razi]

­­­­­­I växlingen mellan natt och dag: Växlingen mellan natt och dag anspelar på skillnaderna mellan längden på [de andliga] nätterna. För dem som har nått fram är [den andliga] natten kort, men för dem som lever separerade från Gud är nätterna långa. [al-Qushayri]